Den svenska kärnkraften har problem. En ny effektskatt gör att kostnaderna ökar. Kärnkraften blir jämförelsevis dyr eftersom exempelvis oljepriset är ovanligt lågt, vilket gör förbränning av fossila bränslen billigt. Vindkraften är en annan energiform som tar marknadsandelar. Den subventioneras kraftigt från politiskt håll och kan därmed bli "onaturligt" billig.
De svenska energibolag som producerar kärnkraft står inför ett vägval. Om inte kostnaderna sänks kommer det inte löna sig att producera el och verken kommer läggas ner. Detta riskerar att hända snabbare än om det inte hade funnits någon extra skatt.
Det här riskerar att påverka Sveriges elförsörjning drastiskt. Den enkla och billiga tillgången på energi har varit ett av våra starkaste kort som industrination under lång tid. Sågverk, stålverk och andra tunga viktiga industrier har haft en global fördel iform av billig och stabil eltillgång.
Vi har dessutom länge haft en miljömässig fördel i vår energiproduktion. Tack vare våra vattendrag och faktiskt även kärnkraften är svensk energiförsörjning koldioxidneutral. I många länder är det tvärt om, energiförsörjning är den största klimatboven. Kärnkraft orsakar mycket riktigt avfall, som är mycket farligt, men ingen koldioxid. Föroreningar av fossila utsläpp som kol dödar mångdubbelt fler människor varje år än vad radioaktiv strålning gjort. Genom mer forskning och innovation skulle vi kunna drastiskt minska mängden och problemen med kärnavfall.
Just nu sitter partierna i riksdagen i förhandlingar om kärnkraftens framtid. Om inte den extra skatten tas bort kan kärnkraften komma att avvecklas inom bara några år. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, har till dessa förhandlingar tagit fram beräkningar för vad ett sådant avvecklande skulle kosta. Försvinner kärnkraften måste vi nämligen köpa in el från exempelvis Tyskland, som fortfarande bränner mycket kol. Eftersom vi i dag bara subventionerar el som inte går att planera, som vind, kommer vi behöva importera el om den mer pålitliga kärnkraften försvinner.
Notan kommer landa på 200 miljarder kronor. Det är nästan lika mycket som hela satsningen på nya höghastighetståg. I en tid när vi redan har omfattande utmaningar med asylmottagningen och när välfärden behöver mer finansiering. Dessutom kommer vi bidra till 500 miljoner ton mer i koldioxidutsläpp när vi köper in kolkraft. Som om inte klimatutmaningen redan är omfattande.
Beslutet att försöka straffbeskatta bort kärnkraften är inte rimligt. Partierna måste komma överens och se till att detta inte händer. Det är en kostnad vi inte har råd med och utsläpp planeten inte bör utsättas för. Satsa i stället på forskning för att minska kärnkraftens farliga restprodukter. Hantera frågan pragmatiskt och vuxet. Det börjar bli bråttom.
Hanna Marie Björklund