Malmö stads ekonomi är så dålig att de behöver höja skatten med 6 kronor och 41 öre per för att uppfylla kommunallagens ekonomiska krav, enligt revisionsbyrån PWC. Malmö är en exceptionellt vanskött kommun, men det är tyvärr inte den enda kommun som står inför stora ekonomiska utmaningar. I en ny rapport från SKL konstateras att kommunernas skatteintäkter måste öka med totalt 45 miljarder årligen för att deras budgetar ska gå ihop på sikt. Att höja skatten när intäkterna inte räcker till är en enkel lösning på ett svårt problem. Samtidigt riskerar det orsaka mer problem i längden. Att skapa ett bättre företagsklimat och få fler både nya och gamla svenskar i jobb är nyckeln till en långsiktigt hållbar ekonomi i kommunerna. Där riskerar en skattehöjning att verka i motsatt riktning.
Alternativet till skattehöjningar är besparingar, eller som det heter på politikerspråk - effektiviseringar. Det senare låter enkelt och okontroversiellt, men är i praktiken ofta både svårt och smärtsamt. Två av offentlig sektors största utgiftsposter är löner och utbetalningar av ekonomiskt stöd i olika former. Det innebär att alla större besparingar kommer innebära uppsagd personal, lägre bidrag eller båda.
Det finns dock några lågt hängande frukter på besparingsträdet. Malmö stad invigde till exempel nyligen konsert- och konferensanläggningen Malmö Live. Projektet har kostat absurda 1,3 miljarder, vilket motsvarar nästan 10 000 kr per förvärvsarbetare i kommunen. Liknande exempel finns över hela landet. I sin iver att sätta kommunen på kartan byggs det arenor och nöjesparker till fantasibelopp, samtidigt som byskolor läggs ned, skatten höjs och platserna på vuxenutbildningarna inte räcker till. I längden är det förmågan att leverera en bra skola, en värdig omsorg och ett gott företagsklimat som avgör en kommuns utveckling. Inte vilka satsningar som görs på stora anläggningar och dyra kulturprojekt.
Det är i den änden kommunerna måste börja, men frågan är om det räcker.
Kommunerna är ytterst ansvariga för sin verksamhet. Men staten är faktiskt ytterst ansvarig för kommunerna. Det är i riksdagen kommunernas uppgifter bestäms, och det är i växande utsträckning genom staten som kommunernas verksamhet finansieras. Regeringen har därmed ett ansvar – och när kommunerna pressas måste staten göra sitt bästa för att avlasta dem.
Regeringen kan göra mycket för att underlätta framväxten av nya jobb. Ett tydligare fokus på bättre företagsklimat, ökat bostadsbyggande och bättre utbildning skulle gynna både statens och kommunernas ekonomi. Det förutsätter en tydlig kursändring från dagens politik, där anställningar i offentlig sektor och subventionerade löner – inte riktiga jobb – ska minska arbetslösheten.
Ansvaret för de framtida utmaningarna vilar därmed på både stat och kommuner. Regeringen måste börja driva en politik för fler riktiga jobb. Kommunerna måste prioritera sin kärnverksamhet. Det senare kan bli smärtsamt, men är ett måste för att inte fler kommuner ska gå Malmös öde till mötes.
Isak Trygg Kupersmidt