I dag infaller Europadagen till minne av att den franske utrikesministern Robert Schuman 9 maj 1950 presenterade en deklaration för att ena Europa och bevara freden efter tvĂ„ vĂ€rldskrig. Det Ă€r en symÂbolisk dag för det som blev framvĂ€xten av den ÂEuropeiska unionen, men ocksĂ„ ett bra tillfĂ€lle för Âeftertanke med det senaste Ă„ret i backspegeln.
Britternas val att rösta för EU-uttrĂ€de öppnade för en sjĂ€lvrannsakan av den politiska utvecklingen, men som hittills har uteblivit. EU-kommissionen har Âunder ledning av Jean Claude-Juncker fortsatt pĂ„ inslagen vĂ€g i kontroversiella frĂ„gor. Det blev tydligt hĂ€romveckan nĂ€r kommissionen presenterade sitt förslag om en âsocial pelareâ. Kommissionen har listat 20 omrĂ„den, frĂ„n barnomsorg och arbetsförhĂ„llanden till förĂ€ldraledighet, dĂ€r gemensamma mĂ„lsĂ€ttningar ska sĂ€ttas för alla medlemsstater.
Syftet med förslaget Ă€r att komma Ă„t problem som mĂ„nga lĂ€nder fortfarande dras med efter finansÂkrisen: fattigdom, social utslagning och hög Âarbetslöshet. Viktiga frĂ„gor, men den stora frĂ„gan Ă€r vad frĂ„gorna har att göra i Bryssel?
Den svenska regeringen har varit sÀrskilt drivande i frÄgan och gjort en stor sak av det informella EU-toppmöte som till hösten arrangeras pÄ temat i Göteborg. Olyckligt Àr dock att regeringens instÀllning till den sociala pelaren sÄ tydligt prÀglas av visionen om att exportera den svenska vÀlfÀrdsmodellen.
NĂ€r förslaget presenterades förklarade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) att det var âen stor framgĂ„ngâ (TT 26/4). För regeringen kan Âhöjda ÂÂminimiregler för förĂ€ldraledighet rĂ€knas dit, men bland mĂ„len finns ocksĂ„ förslag som minimilöner, som Ă€r helt apart ur ett svenskt perspektiv.
Det Ă€r ocksĂ„ problemet med att göra vĂ€lfĂ€rdsfrĂ„gor överstatliga. Spanien skulle aldrig acceptera en svensk arbetsmarknadsmodell pĂ„ samma sĂ€tt som Sverige aldrig skulle vara villiga anpassa sig efter maltesisk Âfamiljepolitik. Men politisk harmonisering ÂkrĂ€ver Âalltid kompromisser.
Kommissionen har varit tydlig med att pĂ„peka att det bara handlar om mĂ„lsĂ€ttningar och inga tvingande regler, men det Ă€r en olycklig utveckling dĂ€r det Âgivna mĂ„let Ă€r det senare. Svenska och europeiska socialÂdemokrater har lĂ€nge verkat för ett âsocialt protokollâ som gĂ„r Ă€nnu lĂ€ngre och gör mĂ„lsĂ€ttningar till lagstiftning. Det ska bli möjligt genom en Ă€ndring av EU-fördraget, vilket Europaparlamentet röstade för i januari. âJĂ€tteviktigt för det markerar att man ska ha bra arbetsvillkor och inte konkurrera med lĂ„ga löner pĂ„ arbetsmarknadenâ, sa EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S) dĂ„ (Dagens Arena 19/1).
Om tvingande regler blir verklighet lĂ€mnas makt till EU över frĂ„gor som borde lagstiftas om i medlemsstaterna. I mĂ„nga lĂ€nder Ă€r motstĂ„ndet hĂ„rdnackat och ett överstatligt vĂ€lfĂ€rdsprojekt skulle underÂminera enskilda lĂ€nders vĂ€lfĂ€rdsmodeller. Det Ă€r svĂ„rt att förestĂ€lla sig en sĂ€mre prioritering i tider nĂ€r EU Âbeskylls för fartblindhet.
Tobias Samuelsson