Ungdomsarbetslösheten som fortsätter att väga kring 25 % är ett stort problem för Sverige. Den sänkta arbetsgivaravgiften har hjälpt, men är det nog?
I en intervju i DN (17/6) berättar Annie Lööf att Centerpartiet vill ta ett till steg och sänka arbetsgivaravgiften för unga ytterligare. Detta trots att regeringens förslag om detsamma röstades ned med minsta marginal av de rödgröna tillsammans med SD i slutet av maj. Effekterna av den tidigare halveringen av de sociala avgifterna för unga, som regeringen genomfört, har varit otydliga. Enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) gav den ursprungliga sänkningen 6 000–10 000 nya jobb, vilket ska jämföras med förhoppningen på 12 000 jobb. Man menar även att de skapade jobben blivit för dyra i förhållande till intäktsbortfallet för statskassan. Lööf menar att de långsiktiga effekterna ännu inte synts och konstaterar att en återgång till ursprungliga nivåer vid ett eventuellt regeringsskifte skulle få negativa konsekvenser.
Var finns jobben då? Klart är att många potentiella jobb finns hos småföretagen och det är kanske där sänkningen av avgifter spelar störst roll. En billigare anställning av ungdomar kan vara det som gör att många företag kan anställa två ungdomar i stället för en. Företag som anställt unga under dessa premisser kommer med stor sannolikhet bli tvungna att omprioritera vid en förändring. Småföretagen är en viktig nyckel för arbetslösheten, inte minst för ungdomsarbetslösheten. Om hälften av Sveriges småföretag anställde en till person skulle inte någon arbetslöshet existera.
Vidare är det privat tjänstesektor som nu håller uppe Sveriges produktionstillväxt. Detta enligt arbetsgivar- och branschorganisationen för tjänsteföretag, Almega. Sysselsättningen inom privat tjänstesektor har ökat kraftigt under förra året och mycket tyder på att den kommer att fortsätta öka under kommande kvartal. Här finns stora möjligheter för anställning av unga. Det är viktigt att ytterligare förenklande åtgärder utförs, som exempelvis lägre ingångslöner. Ett exempel på det är ett yrkesintroduktionsavtal som tecknats i fastighetsbranschen, som främst riktar sig till ungdomar under 24 år som saknar relevant yrkeserfarenhet. Det går ut på att en del av arbetstiden ses som utbildning och att företaget får ett handledarstöd från Arbetsförmedlingen.
Långsiktigt är det en bra lösning med sänkt arbetsgivaravgift för unga. Lägre ingångslöner bör undersökas mer i kombination med en större lönespridning. Det är helt rimligt att lönen ska korrelera med den förväntade prestationen – och det är en prestation som väntas öka med tiden. Därför ska goda möjligheter till karriär- och löneutveckling finnas.