Inför internationella kvinnodagen har jämställdhetsfrågan dominerat debatten. Stiftelsen Allbright, som jobbar för högre representation av kvinnor i näringslivet, släppte sin rapport om vilka företag som är mest jämställda. Dagen efter var det dags för LO som gav ut en Jämställdhetsbarometer. Där jämför de bland annat livslöner för män och kvinnor.
Kvinnor har fortfarande ett sämre karriärsläge än män, av flera olika anledningar. Fler jobbar deltid, färre kvinnor löneförhandlar aktivt och färre kvinnor är i en bransch där man kan klättra och göra karriär, som offentlig sektor. Allt detta påverkar livsinkomsten.
Sverige i dag har kommit långt när det gäller jämställdhet, medborgarna har stor makt över sina liv. Men vare sig könsrollerna eller diskrimineringen är helt utraderade. Det finns fortfarande strukturer som gör att så få kvinnor satsar på sin karriär i samma grad som män. Ingen vill att någon kvinna som verkligen vill göra karriär ska hindras från detta på grund av diskriminering. Däremot blir det tydligt när frågorna diskuteras att högern och vänstern har olika uppfattningar om lösningarna.
En grundläggande skillnad är frågan om lika förutsättningar kontra lika utfall. Alla individer ska få välja fritt vad de vill jobba med. Men om de fria valen leder till en fördelning som inte är exakt lika, kanske på grund av medfödda skäl, är det utfallet då fortfarande ett problem?
Än så länge har vi inte samma möjligheter och det utgör ett hinder som vi måste fortsätta bekämpa. Skolan har exempelvis en viktig roll att uppmuntra alla elever att överväga olika framtida yrkesroller, företag som vill rekrytera fler av det ena eller andra könet kan skapa initiativ för detta. Kvinnor i näringslivet kan i högre grad uppmuntra och lyfta varandra genom mentorskap och samverkan.
Däremot är frågan om staten bör gå in och prioritera ned andra viktiga principer och använda lagstiftning som instrument för att mekaniskt rätta till siffrorna. I frågan om föräldraförsäkring gäller det de berördas rätt att bestämma själva. I frågan om kvotering gäller det äganderätten.
Liberaler anklagas ofta för att de inte vill göra mer fortare för att nå resultat. Då kan det vara på sin plats att stå upp och försvara sin ståndpunkt. Alla i civilsamhället borde fortsätta diskutera frågorna och ta initiativ. Men principer är principer och de ska hanteras med försiktighet. Staten bör fokusera på att ge lika möjligheter. Det offentliga ska bekämpa fördomar, inte individers egna val.
Hanna Marie Björklund