Regeringen presenterade under onsdagen ett nytt förslag om förlängd skolplikt. Från nio till tio år, med ett eventuellt elfte år för den som inte når upp till målen samt en obligatorisk sommarskola för elever i årskurs nio som nästan nått grundläggande behörighet för gymnasiet. Det är ett intressant förslag av flera anledningar. En är att det nästintill är identiskt med det förslag som Socialdemokraterna lade fram om skolan i en debattartikel i Dagens Nyheter sommaren 2012. Detta innebär att Socialdemokraterna och Alliansen nu är överens om denna reform, vilket i sin tur betyder att sannolikheten är stor att den kommer genomföras – oavsett vilken regering vi har efter september.
Att grundskolan blir tio år i stället för nio kommer innebära att svenska barn börjar ett år tidigare. Både Alliansen och Socialdemokraterna föreslår att det ska vara sexårsverksamheten som blir obligatorisk. Ett bra beslut, svenska ungdomar är redan förhållandevis gamla när de blir redo för arbetsmarknaden. Svenska studenter är i snitt 29 år då de tar sin examen, jämfört med de 26 år som är OECD-snittet. Ytterligare år av obligatorisk grundskola skulle riskera att allt fler svenskar skulle komma att göra sin arbetsdebut ännu senare i livet.
Samtidigt kan argumentet vändas på. Om även sexårsverksamheten blir obligatorisk innebär det att staten gör anspråk på barn sak vara i skolan ännu ett år tidigare än i dag. Det finns nog föräldrar som anser att de borde få längre tid att själva uppfostra sina barn. Alla är kanske inte överförtjusta i idén om att barn med lag ska tvingas gå in i offentliga institutioner redan vid sex års ålder.
Den viktigaste faktorn för att bedöma förslaget är dock den svenska skolans situation och dess stora utmaningar där den internationella konkurrensen hårdnar. Ska Sverige fortsätta vara en kunskapsekonomi behöver skolan förbättras – och det görs bäst genom att man arbetar brett. Om inte lärare och läroplan blir bättre spelar det ingen roll om vi så sätter barnen i skolan i 15 år, det kommer ändå inte säkra kvaliteten i skolsystemet. En kombination av kvantitet i form av tid och kvalitet i form av undervisningens upplägg måste till.
Delen om obligatorisk sommarskola och obligatoriskt ytterligare år för den som behöver mer tid har däremot bra signalvärde. Om fler svenska barn ska klara sig igenom grundskolan med gymnasiebehörighet bör samhället också signalera att man förväntar sig att alla ska kunna göra detta. Genom att visa upp en självklarhet i attityden, "det här klarar du", från vuxenvärlden blir det också lättare för eleverna själva att känna detsamma.
Hanna Marie Björklund