Den svenska arbetsmarknaden står inför stora utmaningar. Arbetslöshetssiffran är relativt hög, samtidigt som var femte rekrytering misslyckas för att arbetsgivaren inte hittar rätt person med rätt kompetens. Vi behöver fler instegsjobb på marknaden med jämförelsevis låga ingångslöner, men vi behöver också se till att människor utvecklas och byter jobb oftare under en livstid. Det kan inte vara meningen att majoriteten av dem som börjar på ett lågkvalificerat jobb förväntas bli kvar där hela livet. Vi svenskar är i dag bland de sämsta i EU på att byta jobb.
En del av detta jobbiga pussel som måste lösas om vi inte ska få en stor grupp i permanent utanförskap är yrkesutbildningar. För det är inte sant att de enda arbeten med stor efterfrågan är högutbildade och akademiska. Det är även brist på sådant som kockar, hissmontörer och vissa typer av mekaniker. En YH-utbildning, som dessa yrkesutbildningar heter, är kortare mer specifika och ger kompetens inom ett visst yrke. Med andra ord precis det koncept som behövs för framtidens arbetsmarknad där fler byter karriär som vuxna men då vill göra det snabbare och med stor chans till arbete efteråt.
Generaldirektören för Yrkeshögskolan, Thomas Persson kan inför 2015 meddela att man fått in 1337 ansökningar om att starta nya specifika yrkesutbildningar. Det är 13 procent högre än förra gången och man kommer godkänna 27 procent av årets ansökningar. Totalt innebär det att vi fått 358 nya YH-utbildningar i landet. Fyra av de utbildningar som myndigheten nu har godkänt hamnar i Nyköping.
Det är positivt att den här utvecklingen sker, men det finns fortfarande en del hinder i vägen. Den som gått en högskoleförberedande utbildning på gymnasiet men sedan ångrar sig och i stället exempelvis vill bli kock har idag ingen bra väg in i detta. Systemet tillåter inte att man växlar emellan. Det är oerhört dumt i en tid då det behövs fler som tar steget och går en yrkesutbildning, inte färre.
Det krävs också att myndigheten och det offentliga klarar av att hantera YH-utbildningarna. De görs i högre grad än andra i samverkan med det privata näringslivet, vilket är en viktig förutsättning. Men tanke på hur bra det går för resten av den svenska skolan och det svenska utbildningssystemet är det uppenbart att vi inte kan lägga över hela detta ansvar på det offentliga. Hela poängen med en yrkesutbildning är ju trots allt att de ska vara skräddarsydda utifrån vad arbetsmarknaden behöver. Då behöver arbetsmarknaden ha mycket att säga till om.
Så gärna fler YH-utbildningar, men i så fall i nära samverkan med det privata och skippa de byråkratiska regelverk som just nu förhindrar rörlighet mellan olika typer av utbildningar.
Hanna Marie Björklund