Tre personer mellan 15 och 20 år sköts till döds i eller vid en frisersalong i Uppsala, kvällen före valborgsafton. En sextonåring greps, men släpptes sedan. I stället har polisen anhållit en 20-åring misstänkt för mord. Tre andra personer har anhållits för anstiftan till mord. De misstänks alltså för att beställt dåden.
Låt oss stanna till där.
Anstiftan är ett så kallt ord för ett så stort mått av ondska.
Vi talar om en situation där vuxna beställer mord på tonåringar. Det är så chockerande – och ändå är det som att många av oss inte tar in detta. För att det är svårt. Det här med att tonåringar blir mördade gör nog att många automatiskt tänker gäng eller gängkrig. Trots att vi inte ens kan slå fast att detta är relevant i sammanhanget.
De flesta av oss har få eller inga närmare detaljer om det som hänt och vad som föregått dådet. I stället fyller vi ut med sannolikheter och antaganden. För att försöka förstå. Men det räcker på något sätt med att säga eller antyda gäng och det är som om både offer och förövare förvandlas något annat, något vid sidan av samhället i övrigt.
Men det är de förstås inte.
Två av de mördade var tonåriga skolelever. Uppsala kommun har i ett brev till vårdnadshavare berättat att ett av offren gick på högstadiet och ett annat på gymnasiet. I andra delar av livet var de var del av en klasslista. Unga som vandrade runt med andra jämnåriga i skolkorridorer och skolmatsalar.
En anstiftare kan dömas till lika strängt straff som gärningspersonen. Det betyder mycket att så också blir fallet för att det vi kallar rättvisa ska kunna skipas. För ansvaret går hela vägen. Straffet måste vara lika fullödigt för den drog i trådarna, men utan att trycka på avtryckaren. Även om detta kan vara betydligt svårare att bevisa.
Våldet i samhället – inklusive det bevisat gängrelaterade – lär minska om vi kan göra det mycket, mycket svårare att just anstifta dåd. Även försök till anstiftan, stämpling, för grova brott är ju straffbart.
Beställningssystem måste knäckas. Det finns chattar eller andra kommunikationsformer där sådana uppdrag ges, säljs eller beordras. Oavsett om det här sker med löften om pengar eller om det är någon som under hot tvingas göra något för att värna sitt eget liv – i stunden.
Våldskedjornas funktioner behöver slås ut betydligt högre upp i hackordningen. Där beställaren tror sig äga eller kontrollera ett säkert utrymme. Straff och juridik är en faktor, gediget noggrant polisarbete en annan – och allt detta behöver gå hand i hand med allt vi måste göra att hålla unga borta från de miljöer där beställningar på mord görs.