Hämtmatsskulderna ser ut att vara 2020-talets variant av SMS-låneträsket. 800 personer har redan under våren i år hamnat hos Kronofogden för skulder till hämtmatsappar. 2024 var det totalt 1600 liknande ärenden. Notera hur problemet ser ut att växa.
Tiderna är bistra, med snabbt stigande priser på mycket. Väldigt många av oss har fått en tajtare vardag. För den som har det riktigt knapert är det pengar till boendekostnader, el och mat som går först.
Att någon i självbedrägeriets minut väljer att köpa hämtmat på krita, i tron att nästa månad blir betydligt bättre, är ett väldigt riskfyllt beteende. Burgaren som någon levererar till dörren för drygt 100-lappen kostar då till slut ett par tusen, via inkassokrav och Kronofogden.
Att ha slut på pengar är ofta förknippat med känslor av skam och otillräcklighet. Än värre blir det med något som går att peka på som rent slösaktigt att köpa pizza som någon levererar till dörren, när pengarna inte finns.
De allra flesta som lever med mycket små vardagsmarginaler går inte i den fällan. De allra flesta tomma konton bärs med tystnad utåt. Den vanligaste anledningen till överskuldsättning är inte heller överkonsumtion eller allmän slapphet. I stället är det sådant som arbetslöshet, skilsmässa eller sjukdom som orsakar ett snabbt, oväntat inkomstbortfall, enligt en undersökning från Arena Idé.
Men det betyder inte att det här med Kronofogden och hämtmat ska ignoreras. Var och en av oss bär ansvar för sin ekonomi också i det lilla. Som vuxen måste du veta hur det fungerar med pengar in och pengar ut.
I en intervju med Dagens PS pekar Moa Langemark, som är konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, på riskerna med en värld där unga inte kan tillräckligt mycket om grundläggande privatekonomi. En undersökning från Lunds universitet visar att bara var femte ung vuxen kan svara rätt på tre grundläggande frågor om inflation, ränta och att minska risker.
Samtidigt blir dessa unga alltmer skuldsatta. Är det konturerna av en modern fattigdomsfälla vi ser? I så fall är problemet större än vi anar – och vi har att göra. En följd av svaga kunskaper är att fler riskerar att utsättas för bedrägerier och vilseledande löften.
Bristande grundläggande kunskaper om privatekonomi kan bara motverkas med att fler lär sig mer. Men att nå fram till den som verkligen behöver lyssna och lära är inte lätt. Vi behöver ta hjälp av allt från föräldrar, kompiskretsar, skola, myndigheter, banker och föreningsliv för att bryta igenom bruset i sociala medier. Ju fler som kan mer...
I allt detta är det också viktigt att säkra ett samtalsutrymme där det är helt okej att som vuxen säga ”Jag är fattig” eller ”Jag har slut på pengar”. Det gör det lättare att hitta rätt hjälp innan skuldfällan har slagit igen helt.