När Sverige för tvåhundra år sedan genomgick den industriella revolutionen förändrades arbetsmarknaden radikalt. Många arbeten övertogs av maskiner men samtidigt medförde utvecklingen nya jobb och möjligheter, och en ekonomisk tillväxt som förbättrat människors levnadsstandard som ingenting annat.
De senaste decennierna har en digital revolution i stället präglat samhället. Återigen har arbetstillfällen försvunnit i automatiseringens kölvatten. Och återigen har vi fått se nya jobb skapas och våra liv förbättras på sätt vi inte trodde var möjliga.
Samtidigt som IT tagit över en allt större del av samhällsservicen har kunskapsklyftor skapats. Den äldre generationen står i många fall utanför systemen. Män är i klar majoritet i IT-branschen. Inkomst spelar stor roll för tillgång till datorer, geografisk tillhörighet för uppkoppling. SN har tidigare uppmärksammat hur en lokalpolitiker i Gnesta lämnade sina uppdrag eftersom att bristande uppkoppling försvårat möjligheten att ta del av handlingar som enbart skickas ut digitalt.
I förra veckan lade Digitaliseringskommissionen fram sitt tredje delbetänkande i en utredning om hur Sverige ska nå sina IT-politiska mål. Bland förslagen finns en skattereduktion för insatser i hemmet i syfte att höja människors digitala kompetens, ett RIT-avdrag. Egentligen vore det önskvärt att sluta differentiera momssatserna och komplicera skattesystemet med fler avdrag och undantag. En enhetlig, låg tjänstemoms och enhetligt låga skatter på arbete vore det bästa för att stimulera hållbar konsumtion och öka aktiviteten på arbetsmarknaden.
Men med en socialdemokratisk regering kommer istället skattehöjningar som brev på posten. Nu senast annonserades dessutom en minskning av ROT-avdraget och sedan tidigare har vi varnats för förändringar i RUT. Att hoppas på att IT-minister Mehmet Kaplan följer Digitaliseringskommissionens förslag kanske därför är optimistiskt, tyvärr.
Ett RIT-avdrag skulle enligt beräkningar skapa ungefär 1 300 arbetstillfällen och utnyttjas av 830 000 personer. Välfärdseffekterna är många, både på kort och lång sikt. Många upplever frustration över teknik som inte fungerar i hemmet, men bara sex procent anlitar i dag professionell hjälp. Ett RIT-avdrag skulle skapa möjligheter för vanliga killar och tjejer som är bra på teknik och datorer att utnyttja sin kompetens. Ett potentiellt alternativ till den ungdomsarbetslöshet många är fast i.
Framförallt skulle de mindre teknikkunniga slippa få gråa hår över krånglande hemmanätverk eller datorproblem. Sverige som framgångsrikt välfärdsland är beroende av att fortsatt ligga i framkant när det gäller teknisk utveckling, kommunikation och digitalisering. Digitaliseringskommissionens förslag skapar förutsättningar för det. Låt oss hoppas att regeringen tar till sig av deras förslag.
Johanna Lundgren Gestlöf