Nej-sägare med för mycket makt

En företagarorganisation bjuder in till förhandling om nytt sorts avtal, men möts av konsekvent nej från fackligt håll. Det är beklagligt för hela arbetsmarknaden.

Ledare2016-05-05 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Märkningar av olika slag är till för att garantera konsumenter att en viss vara eller tjänst är framställd enligt vissa villkor. Kravmärkning av livsmedel är ett exempel, svanmärkning av tvättmedel ett annat. En annan produkt kan dock egentligen vara tillverkad på precis samma sätt, men det kan vara svårt för dem bakom att berätta om detta. Därför har märkningar sin poäng, även om de lätt kan skapa makt- och kontrollstrukturer där enskilda företag tvingas betala och rätta sig efter andra för att få rätt märkning.

Med digitaliseringen och det nya informationssamhället kan detta dock börja utmanas. Mindre aktörer och små företag kan göra sin egen grej, sätta sina egna villkor, och berätta om dessa för konsumenter och samarbetspartners, utan att behöva betala avgifter och rätta sig efter någon annan.

På detta tema sker just nu förhandlingar om den svenska arbetsmarknaden och dess villkor. Traditionellt sett har kollektivavtal via fackförbunden varit det sätt på vilket företag visar och garanterar att de har vissa villkor för sina anställda. Villkor som facket anser är bra villkor. Men kollektivavtal innebär också att man tvingas lägga ut resurser, tid på byråkrati och rätta sig efter fackets världsbild om hur arbetsmarknaden ska fungera, som inte måste vara någon objektiv sanning. I samma veva bidrar man till att ge fackförbunden, som ytterst är intresseorganisationer, mer makt i samhället i stort.

Det här tycker allt fler företag känns orättvist och onödigt, i takt med att sättet vi jobbar på förändras och allt fler blir egenföretagare. Varför ska man tvingas rätta sig efter någon annans villkor? Inför organisationen Företagarnas kongress har de lagt fram ett nytt förslag till LO om en ny sorts avtal för småföretag, inte de traditionella kollektivavtalen, utan, om man så vill, en ny produkt som de ska kunna erbjuda till ett nytt segment på marknaden. Till små företag som vill ta ansvar, men för vilka kollektivavtalen inte passar. En chans för LO att hänga med och börja erbjuda olika avtal för företagen att ansluta sig till. Denna förfrågan svarade LO på i vad som kan ha varit det kortaste debattinlägget som publicerats på en svensk debattsida: Nej.