Kommunstyrelsen i Nyköping vill ha ett ord med i laget om det ska byggas ny kärnkraft i kommunen samt statlig finansiering av de lokala merkostnaderna.
På kommunstyrelsens möte i måndags lämnade kommunens toppolitiker sitt yttrande om ett delbetänkande "Ny kärnkraft i Sverige– effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter". Regeringens utredare Pernilla Sandgren har haft i uppdrag att visa hur det ska ta något kortare tid att hantera processerna när det ska byggas kärnkraft.
Kommunstyrelsens ordförande Urban Granström skriver att innan regeringen fattar ett så kallat principbeslut behöver kommunen ha sagt ja. Kommunpolitikerna kräver också att staten kompenserar kommunerna för de ”merkostnader som uppstår" i olika verksamheter. "Detta gäller både under drift- och tillståndsskedena”, meddelar kommunen. De pengarna måste ju annars tas från annat i kommunkassan. Kom ihåg att Nyköping rent politiskt är traditionellt mycket kärnkraftsvänligt, med Studsviks lokala historia i fokus.
Det lär nu dröja innan det blir någon nybyggd kärnkraft. Energijättarna Vattenfall och Fortum ser en längre tidsprocess framför sig än vad den svenska regeringen gör. Det blev återigen tydligt när Fortum lade fram sina krav för framtida kärnkraftsproduktion.
Utan rejäla garantier från svenska staten och skattebetalarna blir det inget, säger bolaget där finska staten är majoritetsägare. En ”tydlig modell för riskdelning” som det heter. Även med en sådan modell blir ny kärnkraftproduktion först möjlig under andra halvan av 2030-talet som tidigast.
Vanligtvis Tidö-lojala röster som tankesmedjan Timbro har skruvade på sig redan i vintras. Andra kärnkraftsvänliga röster från Ratio och Institutet för näringslivsforskning har varnat för subventionslösningarna som skattebetalarna får betala.
Det här tar alltså tid och kostar enorma pengar.
Blir det då något alls? Finns det andra lösningar?
Det finns en potential på ytterligare 1 800 MW till 2035 i utbyggd kraftvärme. Det skulle kosta 3-4 miljarder kronor och skulle göra skillnad, inte minst i södra Sverige. Det krävs förstås mer än så, men kan kombineras med ytterligare kostnadseffektiva insatser.
Centerpartiet har lagt fram ett alternativt förslag som skulle bygga ut energiförsörjningen dubbelt så snabbt till en fjärdedel av kostnaden, jämfört med regeringens planer. Och nej, det inbegriper inte en nedläggning av kärnkraftverk, men både effekthöjning och förlängda livslängder, bland annat.
Utvecklingen av annan fossilfri produktion fortsätter också. Målet att balansera energiproduktionen bättre de dagar när sol- och vindkraften inte producerar så mycket, driver på nya lösningar. Därför ser vi också ett ökat fokus på större kapaciteter för batterilagring, stora vätgaslager och andra sätt för att lagra upp energi när priset lågt – för att kunna producera mer när grundutbudet är för litet. Stor lagringskapacitet på många olika platser gör också energisystemet mer tåligt för störningar.
En så teknikneutral och kostnadseffektiv ordning som möjligt vore önskvärt, för att få fram ett energisystem som producerar med kraft när vi behöver det.
Batterilagring är ett sätt balansera variationer i hur mycket energi som produceras.