Ledare: Obligatorisk prao bra för eleverna

Vi får ständigt höra hur svårt det är för unga att få jobb i dag. Först krävs långa utbildningar, bra betyg och engagemang på sidan om. Sedan krävs arbetslivserfarenhet. I slutändan är det rätt kontakter som bidrar till väldigt många anställningar.
Det finns en risk i att hela tiden framhäva svårigheterna med att få jobb. När politiker säger att var femte ung är arbetslös är det inte samma sak som att en av fem sitter sysslolös hemma. De flesta pluggar. En del är gymnasieelever som gärna vill ha extrajobb. Att då ständigt lyfta svårigheterna kan verka avskräckande.
Med det sagt ska man inte förringa situationen för alla som kämpar för att få jobb. Efter ett tag ger man upp att hitta jobb inom det man eventuellt utbildat sig till och söker sig till andra branscher. Samtidigt står många företag med tomma tjänster som de vill fylla, men hittar inte rätt kompetens. Var femte rekryteringförsök misslyckas.
För att motverka denna situation behöver relationerna mellan arbetsliv och utbildning öka. Ett utmärkt tillfälle för elever att få en inblick i hur det är att arbeta är under praoen. Inte bara får man se hur det går till på en arbetsplats, man får värdefulla kontakter, en första rad på CVt och möjligheten att upptäcka nya intressen.
Därför är det en oroväckande trend att allt fler skolor väljer att ta bort praoen. Fram till 1994 var det obligatoriskt med prao men sedan dess har den genomsnittliga praotiden för grundskoleelever minskat från 4,3 till 3 veckor 2013.
De senaste två åren har den förmodligen minskat ännu snabbare, delvis på grund av att Arbetsmiljöverket förtydligat sina krav på riskbedömning. Varje praoplats ska riskbedömas och skolan måste försäkra sig om att eleven är mogen uppgiften. Det gör att många rektorer insett att det är för tidskrävande att anordna praktik.
Arbetsmiljöverket säger att rektorer missförstått vilken insats som krävs och att det i de flesta fall räcker med ett telefonsamtal till arbetsplatsen. Men det kan ändå bli hundratals samtal. Det är mycket för en rektor- och lärarkår som redan är dränkt i administration. Inte konstigt om de då väljer att avveckla praoen. Det innebär en stor förlust för eleverna och arbetsmarknaden.
Häromveckan överlämnades en utredning om yrkesprogrammens framtid till gymnasieminister Aida Hadzialic. I den föreslås att prao återigen ska bli obligatoriskt under högstadiet, men att man inte bara ska kunna praoa på en arbetsplats utan även på ett yrkesprogram på gymnasiet.
Det vore sannerligen ett steg i rätt riktning. Praon är oerhört viktig för att elever på egen hand ska lyckas få ett sommarjobb eller komma på vad man är intresserad av. Om det samtidigt innebär att yrkesprogrammens status stärks tas ytterligare steg mot bättre matchning på arbetsmarknaden. Det behövs mer prao och fler yrkesutbildade. En motsatt trend måste stoppas.
Johanna Lundgren Gestlöf