I slutet av oktober fattade Riksbanken det historiska beslutet att sänka styrräntan till noll procent. Det är en sänkning som majoriteten i riksbanksdirektionen länge stretat emot eftersom det riskerar att ytterligare öka hushållens redan höga skuldsättningsgrad. Samtidigt har förespråkarna hävdat att en lägre ränta är nödvändig för att minska arbetslösheten och nå inflationsmålet om två procent.
Bolånen ökar i dag i dubbel takt jämfört med BNP. För att motverka effekten av sänkt ränta på hushållens belåningsgrad höjs röster för införande av amorteringskrav. Senast förra veckan skrev riksbankschefen Stefan Ingves på DN debatt (5/11) om ett sådant behov. I fredags kom dock beskedet att Svenska Bankföreningen inte kommer att utfärda några sådana rekommendationer. Anledningen? Konkurrensverket säger nej.
Alternativet till en frivillig branschöverenskommelse mellan landets banker blir att lagstifta om amorteringskrav. Huruvida en lagstiftning blir aktuell får vi en föraning om när Finansiella stabilitetsrådet i dag lämnar råd till finansmarknadsministern om hur Sverige bäst behåller god finansiell stabilitet.
Att något måste göras visar i alla fall en Sifoenkät som nyligen publicerades på uppdrag av Avanza Bank. I nuläget planerar knappt var tionde svensk att amortera på lånen. Det kan bli mycket kostsamt i längden, både för hushållen och samhället.
En lånebenägen inställning hos hushållen kan även smitta av sig till en annan typ av lån – snabblånen. Under första halvåret i år fick Kronofogden in 22 procent fler anmälningar om obetalda snabblån än samma tid förra året. Kronofogden meddelade i ny statistik att 160 personer om dagen hamnar hos dem. Hela en femtedel är mellan 18 och 25 år gamla och skärpta amorteringskrav hjälper inte mot detta problem.
En enkel googling på ordet snabblån ger otaliga träffar. Som förslag på relaterade sökningar kommer även snabblån trots betalningsanmärkningar upp. I onsdags tog Konsumentverket till nya metoder för att förhindra oseriös utlåning till skuldtyngda konsumenter. För första gången någonsin tvingades ett snabblåneföretag att sluta låna ut pengar.
Konsumentverket menar på att kreditprövningarna brister i sådan grad att verket blev tvunget att ingripa. Dessutom varnas ytterligare ett företag och åläggs för första gången en straffavgift.
Det är behövligt att olika aktörer tar sitt ansvar för att påverka hushållens ekonomi. Man kan tycka att det borde vara upp till hushållen själva att ta ansvar för sin ekonomiska situation.
Ett sådant resonemang bygger dock på att hushållen är välinformerade och har tillräcklig kunskap om komplexa ekonomiska system. Så är inte alltid fallet. Skärpta krav är nödvändiga för en långsiktigt sund ekonomi.
Johanna Lundgren Gestlöf