Ökad spänning på Östersjön

Den militära närvaron i Östersjön ökar, en säkerhetspolitisk utveckling med höga insatser. Det må vara övningar, men hotbilderna är på allvar.

Ledare2014-06-17 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

I helgen har militärhelikoptrar kretsat över Nyköping och östra Sörmlandskusten. Det är förvisso en övning, men i ett förändrat säkerhetspolitiskt klimat jämfört med bara ett år sedan.

På annat håll i Östersjöområdet har det varit ännu större övningar. I slutet av maj deltog sex svenska Jas-plan i en större Natoövning. Just nu pågår en markstridsövning med Natostyrkor i Baltikum, polska och amerikanska flygstyrkor samövar i Polen och samtidigt pågår den årliga övningen Baltops, där även svenska och finska styrkor deltar. Dock inte ryska.

Ryssland stärker successivt sin militära kapacitet. När ryssarna kastades ut ur Baltops-samarbetet med anledning av övergreppet på Ukraina, kontrade Putin-regimen med att lassa in förstärkningar i Kaliningrad-enklaven, det forna Ostpreussen, i dag ett ryskkontrollerat kustområde omgivet av EU.

Osäkerheten har ökat, säger försvarsminister Karin Enström (M). Det är ett understatement. I dag talar ingen högt om sparpaket, utan om resurstillskott för svenska försvaret. Klimatförändringarna har fått konkurrens av Putin-Ryssland som största hotet mot fred och säkerhet i närområdet. Lågbudgetförsvaret 
är historia.

Det kanske inte finns – mer än hos Folkpartiet – en aktiv politisk önskan om att föra Sverige in i Nato. Däremot är den svenska alliansfriheten av pragmatisk natur. Med utgångspunkt i utvecklingen i Ukraina, där Rysslands aggressionspolitik och invasion av Krimhalvön har vänt upp och ned på visionerna om avspänning, har Sverige och Finland allt mer fått gemensamma intressen med Nato. Ingen har råd att vara naiv.

Lägg därtill den upptrappningen av den militära närvaron i Östersjön. Den ökande spaningsverksamheten, övningar och medvetna provokationer spelar roll i relationerna mellan Ryssland och dess demokratiska grannländer. Maktspråket från Moskva har vridits upp flera snäpp. Finländarna fick veta att ett finskt närmande till Nato skulle ses som en aggressionshandling mot Ryssland. Vladimir Putins inofficiella språkrör åker runt och sprider härskarens ord och levererar tillrättavisningar av omvärlden. Ingen från officiellt håll har på något sätt mildrat de framförda hoten mot Finland. Ukrainakrisen har fått Nato att öka aktiviteten i sina östligaste medlemsländer, bland annat de baltiska staterna och Polen.

När det övas på Östersjön är alla fiender fiktiva, påhittade och bygger inte på existerande makter. På papperet. I vardagen finns det nog inte en enda deltagare i övningarna på Östersjön som tror något annat än att den påhittade angriparen snabbt kan få en fast och inte alls okänd form.

Man kan inte behandla oss som småbarn, meddelar den ryske ambassadören Viktor Tatarintsev i en DN-intervju.

Så sant. Det finns inget oskyldigt över utvecklingen. Det är ytterst allvarligt.