I dag Ă€r det Förintelsens Minnesdag. Tiden gĂ„r, mĂ€nniskorna som överlevde, individerna som minns Förintelsens fasor lĂ€mnar jordelivet. De levande vittnesmĂ„len blir allt fĂ€rre om hur nazismens judehat â i samverkan med antisemitiska krafter i ockuperade samhĂ€llen â verkade pĂ„ en industriell skala för att förfölja och förinta judar och andra. Varje generation har ett medmĂ€nskligt uppdrag att vidarebefordra dessa berĂ€ttelser och mĂ€nsklighetens lĂ€rdomar.
Kampen mot antisemitismen Ă€r aldrig över. NĂ€r de yttersta delarna av trumpismens fotfolk i USA i början av januari stormade den amerikanska kongressbyggnaden fanns antisemiterna med i leden. De blandades med folk som var övertygade om att presidentvalet var riggat, folk som underkastat sig tesen att allt Ă€r en konspiration utifrĂ„n vad de har lĂ€st sig till pĂ„ nĂ€tet â och sĂ„ vidare. Symboler blandas, grĂ€nser suddas ut.
Antisemiterna stÀrks nÀr de kan verka bland andra.
Att verkligen motverka antisemitism â och inte enbart anvĂ€nda det som ett verktyg för att slĂ„ pĂ„ politiska motstĂ„ndare â krĂ€ver att man avstĂ„r frĂ„n "âŠmen ni dĂ„?"-argumentet nĂ€r judehat uppmĂ€rksammas nĂ€ra den egna positionen pĂ„ höger-vĂ€nster-skalan. Alla sidor som Ă€r sĂ„rbara för antisemitismens tankefigurer har problem. Det Ă€r dĂ€rför som detta hat, Ă€rvt och förstĂ€rkt genom Ă„rhundraden, Ă€r sĂ„ svĂ„rt att helt kvĂ€sa.
Att motverka antisemitism Àr att göra sÄ mÄnga som möjligt medvetna om dess gift, erbjuda kraft och kunskap nog att avfÀrda dess försök att övertyga och pÄverka, i det lilla sÄvÀl som i det stora. HÀr Àr fyra tydliga sfÀrer att uppmÀrksamma.
Den hĂ„rdföra högern som gillar auktoritĂ€ra tag, misstror liberala vĂ€rden och vill ha mer batong Ă€n socialt engagemang â den kan inte blunda för att antisemiter gĂ€rna löper med i slagorden om hur det liberala samhĂ€llet Ă€r för svagt eller pĂ„ vĂ€g att kollapsa. Och hur dessa i nĂ€sta stund talar om vilka som "egentligen" bĂ€r skulden.
Den aggressiva vĂ€nstern som gĂ€rna gĂ„r till storms för stoppa marknadsekonomin, kapitalism och individuellt Ă€gande â den fĂ„r inte blunda för vilka krafter som passar pĂ„ att lufsa med. I de led som hatar globalism och kapitalism öppnas alltför lĂ€tt utrymme Ă„t antisemiter med teser om vilka som "egentligen" styr.
Den vÄldsamma islamismen som anvÀnder judehat som en del i kampen mot religionsfrihet och demokratiska rÀttigheter, men Àven mer specifikt hat mot staten Israel noga sammantvinnat med antisemitiska teser om judars blodtörstighet. Ofta Àr detta hat format i samhÀllen utan demokratiska rÀttigheter, dÀr judar ofta anvÀnds som syndabockar.
De aningslösa vardagsfördomarna â Ă€ven utanför ovan nĂ€mnda sfĂ€rer â dĂ€r skĂ€mt och talesĂ€tt nyttjas, upprepas och sprids utan en tanke pĂ„ vad dessa förmedlar. Det Ă€r ofta stereotyper om hur vissa grupper Ă€r, vem som Ă€r gniden och Ă€lskar pengar, vilka som underminerar moral och anstĂ€ndighet och vilka som "egentligen" styr. Blink, blink.
Vi kan aldrig sluta pĂ„minna om hotet frĂ„n judehatet. Inte heller Förintelsens Minnesdag rĂ€cker till. Ăven om den uppmĂ€rksammar det historiskt kanske vĂ€rsta exemplet. Men dagen gör Ă€ndĂ„ nytta. Den hĂ€r dagen glömmer vi inte heller alla de icke-judar som ocksĂ„ mördades inom ramen för koncentrationslĂ€gren under Förintelsen. Allt frĂ„n romer och mĂ€nniskor med olika funktionsvariationer till regimmotstĂ„ndare och krigsfĂ„ngar.
Vi behöver ha kunskaperna levande som motstĂ„ndskraft. Ăven nĂ€r de som var med inte lĂ€ngre sjĂ€lva kan berĂ€tta.