Om hackarna kan slå ut kommunen gör de det

Den första meningen i ”Bli inte lurad” är glasklar. ”Du är en del av Sveriges psykologiska försvar.” Syftet med handboken, som givits ut av Myndigheten för psykologiskt försvar, är att öka medvetenheten om hur desinformation med målet att skada Sverige kan se ut.
Hotbilden har ökat i takt med en snabb teknikutveckling inom artificiell intelligens (AI). En växande spridning av desinformation genom falska bilder, videoklipp och ljudinspelningar möter oss dagligen. Runt hörnet väntar valet till Europaparlamentet.

Utvecklingen är en av punkterna på dagordningen i statsminister Ulf Kristerssons (M) mötesinbjudan till samtliga partiledare. I slutet av april ska toppolitiker träffa Nationella säkerhetsrådet för att informera sig om risker i samband med valet den nionde juni.
I inbjudan underströk statsministern att det har kommit varningar för att Europas demokratier blir utsatta för desinformation och cyberattacker – vilket kan försvaga tilltron till såväl demokratiska institutioner som valprocesser (SvD 16/4).

Ryssland är en av flera främmande makter som söndrar och försöker härska i demokratiska länder som Sverige. I två av de mest framträdande fallen av rysk inblandning i demokratiska val, USA:s presidentval 2016 och Frankrikes presidentval 2017, kom Putins trollarmé in i presidentkandidaternas datorsystem. Hackade dokument läcktes till medierna, för att skada specifika kandidater och även det demokratiska systemet. 

Med dessa händelser i åtanke har europeiska valmyndigheter därför haft högsta beredskap för att upptäcka och förhindra liknande påverkansoperationer. Det är lättare sagt än gjort. EU-valets genomförande vilar på 27 nationella valmyndigheter och minst det dubbla antalet säkerhetsmyndigheter.

En annan viktig aspekt på detta är att mindre myndigheter, som kommunerna, inte är väl rustade. Ett exempel är Bjuvs kommun som nyligen drabbades av en cyberattack. En rysk hackergrupp gjorde intrång i kommunens IT-system och har sedan dess hotat med att sälja känsliga personuppgifter till högstbjudande. Att Bjuvs kommun, med nästan 15 000 invånare, blir en måltavla visar att varken mindre eller större myndigheter är skonade från hoten (SVT 27/2). 

Ett digitalt inbrott i Trosa kommun eller Nyköpings kommun är lika allvarligt som ett fysiskt inbrott. Det kan till och med förstöra mer, för fler. Kommunerna behöver bli bättre rustade att stoppa sådana hot. Sedan två år tillbaka har Trosa kommun märkt en kraftig uppgång av cyberattacker (SN 17/4).

Hela samhället måste växla upp sin beredskap.

Det börjar på personnivå. Varje enskild medborgare är en del av Sveriges psykologiska försvar. Det förutsätter att alla gör sin beskärda del, lär sig om hoten och fällorna, och på så vis försvårar för främmande makt.