Konsultrapporten ger inte Laxne skola något hopp om framtiden. Med bara 30 elever i förskoleklass till femman är utgångsläget svårt. Lägg därtill 20 barn i förskolan. Om skolan i det lilla samhället ska kunna vara kvar behöver barnen bli fler över tid. Frågan är om kommunledningen ens har lust att vänta (SN 28/4).
Det är inte de anlitade konsulterna som styr över skolans organisation. 0Ansvaret för av Gnesta kommuns ytterområdens utveckling, inklusive skolorna, ligger hos de styrande, hos Socialdemokraterna och Moderaterna. Den som vill lägga ned skolan i Laxne ska också vara tydlig med att det är ett politiskt beslut.
En nedläggning skulle innebära att Laxnebarnen hänvisas till skolor i Gnesta tätort eller till Björnlunda redan från förskoleklass. Att sätta sexåringar på långväga skolbussar är allt annat än idealiskt. Om nu ens förskolan kommer att bli kvar.
Diskussionen om ytterskolornas framtid är allt annat än ny. 2009 var frågan uppe senast. Då handlade det även om hur Kvarnbackaskolan i Stjärnhov och Welandersborgsskolan i Björnlunda skulle organiseras.
Förslaget från den då styrande Alliansen var att eleverna skulle åka buss till Gnesta från fjärde klass. Självklart blev det ett himla liv – och det var en stark faktor bakom regimskiftet 2010. Detta trots att Alliansen, där Centerpartiet hade skolfrågorna på sitt bord, gick protesterna till mötes i så motto att även fjärde klass föreslogs bli kvar. Fast det var aldrig tal om att lägga ned någon skola. Den diskussionen är helt ny – och inte alls prövad gentemot väljarna.
Om Socialdemokraterna och Moderaterna vill stänga skolan i Laxne, då blir det så. Oppositionsrådet Håkan Ekstrand (C) kan tillsammans med övriga oppositionspartier protestera och utverka extra betänketid, men inte mycket mer än så. Kommunalråden Johan Rocklind (S) och Ann-Sofie Lifvenhage (M) bör dock ta ett djupt andetag och fundera på vilken strategi som stärker hela kommunen.
Det här handlar inte bara om skolan i Laxne utan om hela bygdens utveckling. En av Gnesta kommuns styrkor är att det är en landsbygdskommun med flera mindre samhällen. Attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter finns inte bara vid Frösjön, utan även vid Kyrksjön, Naten, Sillen, Klemmingen och Båven.
Den styrande S+M-majoriteten har inte precis överöst medborgarna med visioner om utveckling utanför Gnesta tätort. Hur ska fler människor finna sin framtid längs med gränstrakterna mot Mariefred och Nykvarn? Om skola och förskola försvinner, vad betyder det för utvecklingsmöjligheterna?
Alla visioner har samtidigt en gräns. Om den pedagogiska kvaliteten i en skola blir för låg och det inte går att leva upp till läroplanens krav, då måste något göras. Men vad? En stängd skola är väldigt svår att öppna på nytt. Innan kommunledningen bommar igen i Laxne bör den öppet pröva alternativa handlingsvägar – i samtal med medborgarna i bygden.