En ny forskningssammanställning från England drar intressanta slutsatser vad gäller hälsa och ekonomisk tillväxt. Vi lever numera farligare under högkonjunktur när ekonomin går bra än det motsatta. När tiderna är goda och många tjänar pengar väljer folk att äta mer god mat, dricka mer alkohol och arbeta hårdare. Unga män som får råd köper sportbilar och kör dem för fort. Således blir det därför vanligare att människor får hjärtattacker av stress och dålig kost och kör ihjäl sig när fler har det bättre.
De här uppgifterna är ytterligare en del i den snabba globala förändringen vår generation befinner sig mitt uppe i, där vår egen självbild inte hänger med. För världen har förändrats på ett sätt som många fortfarande underskattar, bilden är mer positiv än vi tror och utmaningarna är andra. Exempelvis tror 84 procent att mindre än hälften av alla världens barn börjar skolan. Den verkliga siffran är nio av tio barn. På samma sätt är det en av tio som faktiskt vet att 89 procent av jordens befolkning har tillgång till rent vatten.
Vi har liknande tankegångar kring hälsa. Svält är något fruktansvärt för den som drabbas av det, och vi är uppvuxna med bilden av svält som ett problem som bara avhjälps med bistånd. Den faktiska situationen är att svält i dag är ovanligt som skäl till dödsfall. I den mån det förekommer är det i områden utan infrastruktur, hårt drabbade av krig.
Det stora hälsoproblemet för världen i dag är snarare övervikt. Långt mer människor dör av problem relaterade till fetma och stillasittande livsstil än till undervikt.
Den viktigaste anledningen till att vi bör mer aktivt ta till oss information om hur världen är i dag är att vi då också får en bättre bild av var problemen finns och vad som behöver göras. Vill man hjälpa människorna i ett land att få bättre levnadsstandard är det bästa vi kan göra att handla med dem och flytta välskötta företag dit som kan betala bra löner. Inte att ge bistånd som försvinner till korrumperade politiker och byråkrater.
Att flera av de stora hälsoproblemen i dag beror på egna val och livsstil är också intressant. Svenskar tycks fortfarande föredra idén om att det mesta lidandet kommer utifrån och att statliga allmosor är bästa hjälpen. Sanningen är snarare att det är det egna ansvaret och de egna valen som spelar störst roll för vår hälsa. Samt att de stora skillnaderna kommer genom handel, ömsesidigt utbyte, marknadsekonomi och innovationer. Västvärlden bör ompröva sin självbild som hjälpare och börja samverka mer med resten av världen som likar.
Hanna Marie Björklund