Planera noga för när vädret stänger E4:an

Ibland kommer inte ens E4:an att räcka till mot det värsta vädret.

Det finns viktiga lärdomar att dra av snökaoset som lamslog trafiken på E22 i Skåne, även för kris- och riskberedskap i våra trakter.

Det finns viktiga lärdomar att dra av snökaoset som lamslog trafiken på E22 i Skåne, även för kris- och riskberedskap i våra trakter.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2024-01-13 07:30
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Ingen har missat kaoset på E22 i samband med det dåliga vintervädret för en tid sedan. Europavägen genom Skåne proppades igen. Runt 1000 fordon stod stilla mellan Hörby och Kristianstad, ingen kom någonstans.

I sådana lägen är alla akuta situationer extremt svårlösta, om någon blir allvarligt sjuk eller andra akuta problem är undsättning svår att få till. Om vi lämnar det grundläggande föraransvaret i detta –  att ha koll på läget innan man ger sig ut på resa i dåligt väder – då behöver också Trafikverket och berörda myndigheter vara tårna inför riktigt usla förhållanden. 

Den som bor på längs en mindre väg eller vid en enskild väg vet alltför väl att vägar kan bli blockerade eller okörbara i stunden. Men vi tror nog alla till mans att Europavägarna är så pass robusta att de ska stå pall även Kung Vinters värsta vrede. Men så är det inte.

Nu säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana att E22:an borde ha stängts av tidigare. Nog är det så med facit i hand. Att även en stor väg blockeras av vädret, är något att planera för och öva för att motverka. 

Minns ni läget i början av november 2016? Ett tidigt och kraftigt snöoväder lamslog trafiken i och nära Stockholm. Vägarna korkade igen, stora och små. Bilister blev sittande i timmar, i ett väder som många inte var förberedda för. Kollektivtrafiken på vägarna stod still. 

En kvinna från Nyköping berättade då om sin resa för SVT, från vår del av Sörmland till norr om Stockholm. Den tog drygt 16 timmar med flera långvariga stopp i väntan på att Trafikverket och polis stegvis kunde lösa propparna och motverka nya. Hon var inte ensam om den upplevelsen. Många som kanske ”bara” skulle åka en bit, var oförberedda. Några hade inte däck för väglaget, inklusive långväga lastbilar. Andra hade bara otur. Några övergav sina fordon, vilket gav fler problem.

När allt står still och vädret är illa då blir det snabbt kallt och snart mörkt, en nödfilt är då guld värd. Ju längre tiden går ökar behovet av vätska, näring och energitillskott. En bortglömd chokladbit i handskfacket kan då vara en gudagåva i kylan och mörkret.

Riskerna för mer extrema vädersituationer växer. Klimatförändringar spelar in. För trafikanter kan det bli riktigt svårt vid stora snöfall och kraftiga regnväder, liksom vid snabba temperaturväxlingar. Detta berör även den pulsåder i infrastrukturen som E4:an är i våra trakter – liksom E20 i nordvästra Sörmland. Det är därför bra att Trafikverket nu analyserar närmare varför exempelvis VMA, Viktigt meddelande till allmänheten, inte nyttjades tidigt i E22-kaoset. Finns det fler sätt att förekomma problem, via fler och tydliga varningar exempelvis i lokala medier?  

Trafikverket, liksom polisen, MSB och även sjukvården, har att göra. Det krävs uppdaterade planer för vad som kan raskt göras i den stund då skiten träffar fläkten, om vi säger så. När problemen uppstår går det ofta fort, och det är bättre att agera för tidigt än för sent.