Termen startup har cirkulerat flitigt i medierna de senaste åren. Den definierar ett nytt företag, ofta med digitalt fokus, som är ungt, snabbväxande och en del av den nya digitala ekonomin. Hotellalternativet Airbnb är en välkänd sådan. Andra är taxikonkurrenten Uber och sociala medier som Snapchat.
Sverige har varit framgångsrikt i att få fram nya digitala företag. Silicon Valley utanför San Francisco i USA är det enda stället i världen som har fler enhörningar per capita än Stockholm. En enhörning är ett startup-bolag värderat till mer än 1 miljard dollar. Svenska sådana är exempelvis Skype och Spotify.
Den svenska startup-scenen är mycket uppmärksammad just nu, och vi kan vara stolta över att det går så bra för många av våra nya företag. Det skapar tillväxt och jobb i Sverige och stärker landets varumärke. Dock så finns det några problem dessa företag stöter på när de försöker växa och utvecklas. Detta fick i veckan ett stort antal framgångsrika entreprenörer i startup-företag att gå ut med ett manifest, där de berättar för svenska politiker vad som skulle behöva ändras för att skapa mer tillväxt.
Den svenska politiken har alltid haft lite problem att hantera de nya växande delarna av näringslivet. Stora etablerade bolag som skapar industrijobb har alltid kramats av framförallt den statsbärande socialdemokratin. Det fanns nästan ingen hejd på hur mycket staten ville göra för den döende varvs- och bilindustrin. Nya företag går dock snabbt in i den vägg som det svenska skattesystemet innebär. Det är ett faktum att våra höga marginalskatter, kapitalskatter och beskattning av personalobligationer är en konkurrensnackdel när företag funderar på om de ska ha sitt huvudkontor i Stockholm eller Amsterdam. Varför dessa frågor var vad entreprenörerna fokuserade på i sitt manifest.
När företag och branscher själva går ut och vill ha saker av politiker ska man alltid vara lite sunt skeptisk. Företag företräder sig själva, politikerna ska företräda medborgarna. Att Sverige växer sig strakt och utvecklar nya företag som ger jobb är dock i allas intresse. Att skattessystemet blir mer konkurrenskraftigt gynnar inte heller bara vissa företag, utan alla. Det är en viktig fråga och något politikerna borde lyssna på och ta till sig av. Det statliga riskkapitalet som verktyg kan man dock vara lite mer kylig mot; det som finns ska så klart användas effektivt men på sikt vore det bättre om man fasade ut det, och istället ändrade reglerna och gjorde det lättare för näringslivet att sköta det där med kapitalförsörjning själva.
Hanna Marie Björklund