Den senaste prognosen från Migrationsverket ökar pressen på riksdagspartierna. Regeringen har ingen migrationsminister, men det största problemet är att det saknas en gedigen politik för den situation som har uppstått. Regeringens höstbudget är överspelad redan innan den har klubbats igenom. En blocköverskridande överenskommelse om migrations- och integrationspolitiken brådskar.
Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson talar om en situation som "saknar motstycke" – och begär 29 extra miljarder av regeringen för att hantera flyktingsituationen. Läget är pressat för svenskt vidkommande. Inte alls i jämförelse med de stora flyktinglägren i Turkiet eller Libanon, men förutsättningar och möjligheter skiljer sig kraftigt åt.
I Sverige kan regelverk och verksamhetskrav förenklas och begränsas för att kunna ta emot fler på ett kostnadseffektivt sätt. Om än med något mer spartanska villkor. Om prognoserna för asylsökande i år och nästa år visar sig stämma blir det en utmaning värd namnet.
På kort tid har vi sett hur konferens-, hotell- och andra anläggningar omvandlas till mottagandemiljöer – i Stavsjö, Solbacka och nu Strandstuviken. Det svenska samhället brukar kunna samla sig inför stora utmaningar. När makt och myndigheter bejakar de styrkor som näringsliv och civilsamhälle erbjuder, frigörs en kraft där många bidrar till en helhet. Samlingslokaler och anläggningar i alla kommuner synas. Kan gymnastiksalar och utrymda baracker ersätta tält blir det så. Precis som med klubbstugor, bygdegårdar och Attefallhus från den privata sidan.
De skattemiljarder som nu behöver tillföras myndigheterna går till att betala just lokaler, att köpa tjänster och anställa fler i asylkedjans alla led. Pengarna går alltså inte upp i rök, men samtidigt är det annat som får vika på foten. Migrationskostnaderna tuggar i sig utrymmet för utlandsbiståndet, med regeringens goda minne. Andra insatser för att bekämpa fattigdom i omvärlden blir lidande. Regeringen hade raskt kunnat backa från några av sina kostnadskrävande reformer. Det är lättast att spara på utgifter som ingen har vant sig vid.
Det finns en samsyn i riksdagen om att andra EU-länder kan ta ett större ansvar än de gör i dag. Europas gränser är ett delat ansvar och bör hanteras gemensamt, men den reformen tar tid. Den akuta situationen måste hanteras direkt.
Tiden då människor parkeras på en förläggning, utan sysselsättning i väntan på besked eller beslut, måste minimeras. Den som får asyl ska snabbt kunna börja planera sin framtid. Den som får nej på sin ansökan ska avvisas. Riksdagspartierna och regeringen måste leverera svar på hur mottagandet ska bli mer effektivt. I går förlängde de folkvalda sin egen betänketid ytterligare ett dygn. Det är inte svårt att förstå varför.