Stress. Prestationsångest. Svikande självkänsla. Sociala medier som visar en perfekt bild av alla andras liv medan man själv känner sig ensam och misslyckad. Arv. Det finns många anledningar till att människor i hög utsträckning mår psykiskt dåligt. Men i stället för att få behandling och bli frisk från psykiska besvär är det vanligt att man håller känslorna för sig själv. Ibland märks det inte ens förrän det är för sent.
Varje år dör fem gånger fler människor av självmord än i trafiken och bland män upp till 44 år är det den vanligaste dödsorsaken. Samhället måste mer kraftfullt verka för en förändring och för att stigmatiseringen ska brytas.
För den som har ont i axeln eller har stukat foten är det naturligt att uppsöka en vårdcentral. Ingen tycker att det är märkligt och ingen ifrågasätter. För den som i stället har ont i själen är det inte alls lika självklart att söka hjälp. Personer i omgivningen har svårare att förstå den psykiska smärtan och svårare att veta hur de ska hantera situationen. Det syns sällan utanpå men börjar man gräva märker man att fler än man kan ana brottas med inre problem. Kollegor som är stressade och skolungdomar som känner ångest över alla krav som ställs. Lösningen är inte att ta bort all press och alla krav - utan att ge människor kunskap och verktyg att hantera det.
I Nyköping anordnade Landstinget Sörmland i veckan en dag om suicid. Syftet var att öka kunskapen kring självmord och närvarade gjorde lärare, präster och personal från socialtjänsten, ungdomsmottagningar och psykiatrin. Landstinget har även satsat tre miljoner kronor i ett projekt för att erbjuda KBT-behandling över internet för personer som mår psykiskt dåligt. Det är välkomna satsningar. Tillgänglighet och kunnande är a och o. Landstinget bör visa att man fortsatt tar problematiken på allvar och stärka arbetet ytterligare.
Redan i tidig ålder måste insatser sättas in för att förhindra psykisk ohälsa. Att prata om det måste vara en självklarhet för att barn och ungdomar ska inse att det finns hjälp att få. Bland unga under 24 år ökar självmorden. Det är lärare och skolpersonal som har chansen att upptäcka tendenserna i tid. Därför måste de ha resurser och kunskap för att kunna agera.
Det pratas mycket om sjunkande skolresultat. Om sjukskrivningar, utanförskap och bristande välfärd. Men faktum är att nära hälften av alla sjukskrivna är det på grund av psykiska hälsoproblem. 20-30 procent av den samhällsekonomiska bördan från sjukdomar kommer från mentala hälsobekymmer, men bara 7-8 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten går till det. Inför höstens val och kommande mandatperiod bör partierna ta sitt ansvar och ta med den här dimensionen i debatten. För Sveriges välbefinnande är det avgörande att åtgärder vidtas för att minska den psykiska ohälsan. Vem ska visa vägen?
Johanna Lundgren Gestlöf