Byggandet av Sydvästlänken, en kraftledning från Hallsberg i Närke till Hurva i Skåne ställer till det för markägare. De flesta lyckas komma överens med Svenska Kraftnät, som står bakom den nya ellinjen, men fallet aktualiserar markägares relativt små rättigheter till att bestämma över sin egen mark.
Lantbrukarparet Per och Anette Källner utanför Aneby i Småland befinner sig just nu i en besvärlig sits. De har accepterat att byggnationen kommer att ske på deras mark, men motsäger sig att så kallade sliprar som impregnerats med kreosot används under fundamenten till ledningsstolparna. Kreosot framställs ur stenkol och innehåller över 200 ämnen, av vilka flera är konstaterat cancerframkallande och giftiga. Flera är långlivade och kan lagras under lång tid i levande vävnad. Ämnet har använts sedan 1800-talet och har blivit viktigt i användningen som träimpregnering. Alternativet till kreosotvirket är betong och armering, men svärdet är tveeggat.
Kemikalieinspektionen menar att tillverkningen av stål och betong ger upphov till större miljöpåverkan än användningen av kreosot, och att det behandlade virket säkert kan förbrännas när det är uttjänt. Miljödomstolen som gett Svenska Kraftnät rätt att använda ämnet går helt på den linjen och menar också att det skulle bli orimligt dyrt för kraftbolaget att använda alternativet. Man går därmed emot ett flertal småländska och östgötska kommuner samt länsstyrelserna i aktuella län.
Kreosot får endast användas av utbildade yrkesgrupper och är i dagsläget tillåtet inom EU fram till maj 2018. Kreosot är under utfasning. Andra miljövänliga alternativ behövs med det snaraste och Kemikalieinspektionen arbetar just nu med att utreda sådana.
För markägarna i Småland är det ett problem nu. Ett eventuellt förbud om fem år hjälper inte dem. På marken där kreosotvirket ska grävas ned går nötkreatur och betar. Vatten som används till dryckesvatten silas genom de cancerframkallande ämnena. Det är inte svårt att förstå oron och oviljan inför detta. Trots det och medhåll från kommuner och länsstyrelse, blir man nu överkörda. I veckan kommer Kronofogden i sällskap med polis och djurskyddsinspektörer knacka på hos lantbrukarparet och se till att Svenskt Kraftnät får tillgång till marken, rapporterar lantbrukstidningen ATL.
För det första är det en kränkning av markägarens rättigheter, för det andra kan man fråga sig om cirkusen med polis och kronofogde ska vara nödvändig, och vad det kostar samhället? Konflikten borde rimligtvis leda till att parterna får förhandla fram en lösning. Kanske kan kreosoten bytas ut mot betong hos åtminstone den här markägaren? Liknande problem dyker ständigt upp vid etableringar av gruvor, brytning av energitorv och så vidare. Vi måste acceptera viss markförlust för nödvändig infrastruktur och energiframställning, men det måste ske i samförstånd med markägare. Att frånta dem rätten att kontrollera sin egendom är inte ett bra recept till entreprenörskap på landsbygden.
Adam Arnesson