Röj undan de hinder som finns för att människor ska kunna leva sitt liv fullt ut.
Det föds allt färre barn i världen. Varför tycks ingen riktigt kunna svara på. Är det klimatångest, ekonomiskt kris, oro för något annat, väntar man för länge eller är det helt enkelt konsekvensen av att kvinnor blivit frigjorda på riktigt?
En ny kartläggning från FN:s befolkningsfond UNFPA visar att allt färre får så många barn som de egentligen velat ha. Undersökningen omfattar personer i olika åldrar, i 14 olika länder, däribland Sverige. Tillsammans utgör urvalet en tredjedel av världens befolkning, med varierande nivåer av välstånd. Svaren i undersökningen är anmärkningsvärda. Det finns ett flertal faktorer som pekar på att det inte är helt självvalt med så få barn. Något är alltså fel.
Nästan en fjärdedel uppgav att de känner sig oförmögna att uppfylla längtan efter barn vid föredragen tidpunkt i livet. Nästan 20 procent av de vuxna i fertil ålder tror att de inte kommer kunna få det antal barn som de vill ha. Endast en av fem uppgav att det är rädsla för framtiden, såsom klimatförändringar, krig eller pandemi som har hindrat eller skulle kunna hindra dem från att ha färre barn än önskat. Tolv procent sa att barnlösheten beror på medicinska orsaker.
Men nästan 40 procent uppgav att ekonomiska begränsningar hade påverkat eller kommer att påverka deras förmåga att bli föräldrar till ett eller flera barn! De flesta tillfrågade ville ha två eller fler barn, men när många känner sig oförmögna att bilda den familj de önskar så föds det helt enkelt färre barn.
Dagens nyblivna vuxna känner sig begränsade av sin ekonomi. Det måste våra politiker ta på allvar. Röj undan de hinder som finns för att människor ska kunna leva sitt liv fullt ut. Familjepolitiken har under decennier rullat på av sig självt, men nu behövs aktiva insatser.
Kom ihåg att 2000-talet har varit en tid av god ekonomisk tillväxt, med löftet om att allt blir bättre. Nu går det trögt. Svag tillväxt och mycket blir dyrare utan att köpkraften följer med.
Tidö-borgerlighetens nya folkhem ska få röda stugor. Men vilka ska bilda familj där? Vilka trösklar måste sänkas först?
För dagens unga i vissa delar av landet är det betydligt svårare att ta sig in på bostadsmarknaden än vad det var för föregående generationer. Lägenheterna kostar mer. Kontantinsatsen tar längre tid att spara ihop till. Det är svårare att få ett bolån från banken. Därtill är kötiderna till hyresrätter långa i stora delar av landet.
Har man till slut lyckats skrapa ihop till en kontantinsats för en lägenhet på ett rum och kök, då ligger nog inte barn högst upp på prioriteringslistan. Trots att man kanske närmar sig eller till och med är över 30 år. Går därtill stora delar av lönen till att betala för boendet, då finns det inget stort ekonomiskt utrymme att bilda familj.
Sverigedemokraterna gamla idé om ”Sverigehuset” är nästan det enda som skapat rubriker i regeringens bostadspolitik under mandatperioden. Delar av den borgerlighet som tidigare gjort sig känd för att kunna skära i regleringar och underlätta byggande står nu handfallen. Vilka ska bo i de pittoreska husen i Tidö-borgerlighetens nya folkhem om man inte ens ser möjligheten att bilda den familj man drömmer om?