Rosor Àr röda och violer Àr blÄ, likasÄ kommer Putin bestÄ. Det Àr Ätminstone kontentan av president Vladimir Putins tv-uttalande i helgen. Om presidenten fÄr som han vill kommer den stundande folkomröstningen leverera det resultat han bestÀllt. Konsekvenserna kommer med det sannolika utfallet att bli ödesdigra för Ryssland och dess invÄnare.
I helgen talade den ryska presidenten inför den folkomröstning om förÀndringar i grundlagen som hÄlls mellan den 25 juni och 1 juli. Förslaget som redan godkÀnts av parlamentet och den konstitutionella domstolen kommer nu att slutligen presenteras för medborgarna. Ryssland Àr och har under Putins 20 Är vid makten blivit mer av en skendemokrati Àn den Àkta varan. UtifrÄn rÄdande grundlag begrÀnsas Putins mandatperiod till och med 2024. Den nya konstitutionen ger honom möjlighet att söka mandat pÄ nytt.
Om förslaget godkĂ€nns kommer den nu 67-Ă„riga presidenten att kunna sitta kvar vid makten till 2036. I intervjun medgav Putin att han inte utesluter att stĂ€lla upp till omval om han ges chansen. Vidare uttryckte han oro över att landet ska âtvingasâ hitta en eftertrĂ€dare (Reuters 21/6). Om Putin och hans kollegor ska leta efter en eftertrĂ€dare kommer det ta alltför mycket tid frĂ„n det âriktiga och viktigaâ arbetet. Visst Ă€r det oroande, men inte pĂ„ det sĂ€tt som Putin sjĂ€lv framstĂ€ller det.
I liberala demokratier anvÀnds maktdelning och begrÀnsningar av politikers mandatlÀngd för att minska risken för korruption. Det Àr dessa mekanismer som Putin mÄlar upp som ett problem. Om Putin skulle bytas ut skulle det onekligen kunna leda till rejÀl politisk turbulens inom Moskvas elit, inte minst för Putin sjÀlv. Presidentens PR-trick kanske glÀdjer en och annan diktaturkramare, men hans försök till att agera som en barmhÀrtig landsfader i ett uppmÄlat politiskt kaos understryker endast ofriheten.
Putins ambition att framstÀlla sig som en stark landsfader faller sÄ fort de till synes vÀlpolerade orden synas för vad de egentligen Àr ett uttryck för: maktfullkomlighet. Kort och gott Àr det inte despoternas öden som bör vara i fokus. TvÀrtom Àr Rysslands framtidsfrÄga huruvida den ryska befolkningens ges en chans till politisk frihet, vÀlfÀrd och vÀlstÄnd.
Den stundande folkomröstningen Àr punkten dÀr Ryssland passerar demokratins sista hÄllplats. Efter Sovjetunionens fall var det mÄnga i vÀst som hoppades och trodde pÄ en demokratisk uppgÄng i Ryssland. Förhoppningarna frÄn 1990-talet slog olyckligtvis aldrig in, trots att mÄnga inom ryska oppositionen gjorde allt och lite till för att ta landet in i en mer demokratisk riktning. Framtidsutsikterna för den ryska demokratin Àr mörka, men likt förbannat en större anledning för resten av den demokratiska vÀrlden att göra allt och mer dÀrtill för att vÀnda utvecklingen. Det kommer vara svÄrt och det kommer att ta tid, men om vi ska börja nÄgon gÄng sÄ Àr det nu och inte efter Är 2036.
Ryssland slipper inte undan Putin
Putin tar ett hÄrt grepp om Ryssland.
Putin. Den nya författningen tar bort de sista resterna av den ryska demokratin.
Foto: Alexei Nikolsky/TT
Detta Àr en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets vÀrderingar.