Nyligen (9/9) rapporterade SN om hur en barnmorska som inte vill genomföra aborter nu stämmer landstinget i Sörmland på 80 000 kronor. Efter att ha meddelat sin chef om att hon inte kan utföra aborter på grund av sin tro på att livet börjar vid befruktningen gick hon miste om chansen att arbeta på landstingets förlossningsavdelning.
Barnmorskan är inte den enda som väckt frågan om samvetsfrihet vid abortvård under det gångna året. Förra hösten diskuterades införandet av så kallade samvetsklausuler i syfte att ge sjukpersonal möjlighet att neka till att arbeta med aborter. I våras blev frågan åter aktuell, i och med KD-ledaren Ebba Busch Thors förespråkande av samvetsfrihet.
Sverige är unikt när det kommer till synen på aborträtt. Därtill är frågan om var livet egentligen tar sin början svår. Det är inte konstigt att den progressiva svenska abortlagstiftningen retar upp strängt religiösa och konservativa. Inte heller är det svårt att förstå att vissa barnmorskor, som snarast vill arbeta med det liv som kommer till, inte vill ha som arbetsuppgift att utföra aborter.
Att ha ett visst arbete är samtidigt ingen mänsklig rättighet. Ingen kan hävda att det skulle handla om religiös diskriminering ifall en person som inte vill utföra aborter förvägras arbeta på en förlossningsavdelning. Barnmorskan som stämmer landstinget har förvägrats sitt jobb på grunder som i själva verket är sakliga: hon vill helt enkelt inte utföra arbetsuppgifterna.
Samvetsfrihet låter harmlöst, som om den alltid är värd varenda pris. Problemet är att konsekvenserna i det här fallet drabbar andra människor. Ibland jämförs vägran att utföra aborter med vapenvägran av samvetsskäl vid militärtjänstgöring, men det är en ihålig liknelse. Den som blir inkallad i militären mot sin vilja får sin egen handlingsfrihet kränkt. Den som är anställd inom vården och vägrar utföra en central arbetsuppgift för att garantera patienten vård måste däremot kunna utföra sitt uppdrag, om vi inte ska undergräva hela den progressiva svenska abortlagstiftningen.
Om sörmländsk och svensk sjukvård även framöver ska kunna garantera människor möjligheten att avbryta en oönskad graviditet är det viktigt att vi känner tillit till vår vårdpersonal. Kvinnor som blivit med barn, exempelvis på grund av våldtäkt, måste kunna vara säkra på möjligheten att avbryta sin graviditet. Sörmland likväl som resten av Sverige behöver vårdpersonal som vi vet att vi kan lita på.
Till sist blir argumenten för samvetsfrihet marginella, både av principiella skäl och om vi ser till konsekvenserna. Det finns länder där strängt religiöst motstånd mot preventivmedel och aborträtt får ödesdigra följder för människor. Sverige är ett land som står upp för aborträtten och för preventivmedlets friheter – och det får vi inte äventyra. Att gagna samvetsfriheten må låta oskyldigt, men priset vi kan behöva betala är alldeles för högt.