Midsommar innebär startskottet för det svenska näringslivet att gå in i sommardvala. Vår svenska sommarledighet är näst intill unik. Den är inte alltid helt enkel att förklara för samarbetspartnern i London, det där att ingen på kontoret kommer svara på mail de närmaste fem veckorna. Svensken har lagstadgad rätt till 25 dagars semester, men i praktiken har många mer än så genom sina personliga överenskommelser. Medan man kan tänka sig att man i många andra länder hade förhandlat för högre lön verkar vi mer än allt annat värdera mer fritid. I Sverige fick alla anställda en lagstadgad rätt till två veckors semester redan 1938. I Japan antog man nyligen en ny lag som innebär att man tvingar alla företag, och deras anställda, att ge alla fem dagars semester per år. Det säger något om den kulturella skillnad som finns.
Många menar att svenskarna dock ligger helt rätt i tiden, nio till fem-dagarna är på utdöende och trendspanare pratar om ledighetslinjen, om hur arbetslivet så som det ser ut i dag är på väg bort. De har nog i vanlig ordning både lite rätt och lite fel.
Det finns en anledning till att vi pratar om att fler kvinnor behöver jobba heltid. Produktivitet och att skapa värde är fortfarande viktigt och för många yrken finns det en direkt korrelation mellan hur många timmar man jobbar och hur mycket man får gjort. Samhällsekonomin behöver fortfarande åtta timmar per dag. Mindre arbetstid och mer ledighet kostar i uteblivna intäkter, lägre produktivitet och tillväxt.
Samtidigt finns det dock en annan parallell utveckling. Vissa yrken kräver även de ett visst antal timmar per dag, men de timmarna måste inte nödvändigtvis komma på bestämda klockslag eller från en fast plats. Ska ett hus bli färdigbyggt i tid måste den som murar vara på plats och mura ett visst antal timmar. Men den konsult som jobbar med att sälja in huset genom marknadsföring kan jobba mellan 06-11 från ett café, ta ledig några timmar, och kanske jobba lite till hemma innan middagen. Detta är allt vanligare när det gäller den växande sektorn av professionella tjänster, som konsulter och frilansare.
Innebörden av begrepp som arbetstid och fritid kommer förändras ordentligt de närmaste tjugo åren. Kanske kommer fler snegla på svenskarnas mer fria syn på arbetsmoral, kanske kommer vi samtidigt få vänja oss vid att mailen följer med oss i fickan även på semestern. Produktivitet kommer fortfarande vara viktigt för att bygga vårt välstånd, men vår egen makt över var när hur detta ska ske kommer öka.
Hanna Marie Björklund