Det må vara svårt att rekrytera den kompetens som behövs till vårdcentraler och sjukhus i alla Sveriges hörn. Trots det måste det finnas gränser för hur mycket det får kosta att hyra in nödvändig personal. Notan på 3,4 miljarder kronor som förra året belastade landstingen för så kallade stafettläkare och stafettsjuksköterskor är på tok för hög.
Stafettläkare, det vill säga inhyrda läkare som under en tid fyller vakanta tjänster i ett landsting, blir allt vanligare. Behovet är enormt och landstingens utgifter för inhyrd personal har ökat med 70 procent sedan 2010. Nu har dessutom Skatteverket granskat fusket inom branschen och upptäckt att många bemanningsföretag tycks erbjuda resor och boende skattefritt till sina läkare.
Uppskattningar från företag som själva verkar inom branschen är att så mycket som 30 procent av företagen fuskar på det viset. Skatteverket har även avslöjat att många stafettläkare dragit av privata kostnader på sina egna företag. En läkare i Västra Götaland ska till och med ha dragit av 430 000 kronor för travhästar på firman.
Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2012 haft som mål att halvera antalet hyrläkare inom vården. Istället är trenden motsatt. I Sörmland ökade kostnaderna mest i Sverige förra året, med hela 40 procent. En inhyrd läkare kan få uppåt 80 000 kronor på bara en vecka, ännu mer över en långhelg. Därtill kommer extrakostnader om läkaren har jour.
För sjuksköterskor är lönenivåerna som bekant helt annorlunda. Att jobba som stafettsjuksköterska med uppåt 20 000 mer i månaden ger ett plötsligt lyft för yrket. Därför kan möjligheten att jobba på bemanningsföretag innebära vissa fördelar även om systemet blir kostsamt i längden.
De enormt höga kostnaderna för stafettpersonal är inte det enda problemet. Systemet drabbar även patienterna genom bristfällig kontinuitet och sämre patientsäkerhet. Men att helt förbjuda inhyrd personal är inte den bästa lösningen. För en tillgänglig vård i hela Sverige är det i dagsläget nödvändigt att kunna hyra in personal.
Men någonting är galet när incitamenten alltjämt ökar för att få från fastanställning till att jobba som stafettläkare och tjäna mångdubbelt av vad kollegorna på nya vårdcentralen gör. Det låter som ett säkert recept för stegrande sjukvårdskostnader.
Det hjälper inte för ett landsting att enskilt sätta ett tak för ersättningarna. Om en stafettläkare från Skåne ska flytta till norra Sverige för att jobba och Norrbotten har ett ersättningstak väljer läkaren såklart Västerbotten istället. För att få kontroll på utgifterna krävs gemensamma åtgärder. Dessutom krävs skärpta kontroller för att få bort fusket och att vi gör mer för att locka fler läkare att jobba i Sverige. Sjukvården behöver resurserna till mer än att fylla ett fåtal läkares plånböcker.
Johanna Lundgren Gestlöf