Skolan ska skapa mer än arbetstagare

Många ungdomar startar UF-företag under gymnasietiden, men alla inriktningar erbjuder inte det. Skolan bör genomsyras av ett nytt synsätt där det är lika självklart att starta eget som att bli anställd.

UFM-SSA-5.jpg

UFM-SSA-5.jpg

Foto: Fotograf saknas!

Ledare2015-02-27 05:44
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Ett av de första, riktigt stora besluten man som ung måste ta helt själv är valet av gymnasieskola. Förskola och grundskola väljs i princip av vart man bor, men kan naturligtvis påverkas av föräldrarna vid önskemål. Men i nian är det dags att fatta ett beslut som för många kan kännas livsavgörande. Natur eller samhälle? Estetisk verksamhet? Extra språk, mycket idrott?

Det är för många ett svårt beslut men likväl har 100 000 elever runt om i landet precis tagit det. Nu väntar många veckors spänd förväntan eller oro innan de första, preliminära beskeden kommer. Vad som avgör vilket gymnasium en elev väljer är såklart individuellt. Kanske vill man plugga till drömyrket, förbereda sig för vidare studier eller läsa något där man vet att man kommer tjäna bra? Kanske vill man bara ha nära hem eller ha kvar kompisarna från grundskolan?

Under 2013 släppte Svenskt Näringsliv en rapport där olika aspekter av kvalitet i gymnasieskolorna i Sörmland rankades. Exempelvis visade det sig att av de som tog studenten 2008 från dåvarande bygg- och anläggningsprogrammet på Nyköpings gymnasium var de som i högst grad fick jobb i länet. Men hur många femtonåringar tittar upp sådan statistik i förväg?

Det är självklart att man som niondeklassare har ett stort ansvar både för de betyg man söker in med och för vilken skola man väljer. Det är en chans att påverka sina framtida förutsättningar och den ska man ta. Men man bör också kunna lita på att gymnasieskolorna gör sitt allra bästa för att utveckla de elever som blir antagna. Det är inte lätt att fatta livsavgörande beslut i någon ålder, än mindre som femtonåring.

En naturlig del i undervisningen bör vara att öka möjligheterna för elever att få jobb. Tyvärr har allt för mycket fokus alltid varit på hur man ska bli anställd. En lika viktig del är hur jobb skapas. Här har den ideella organisationen Ung Företagsamhet haft en enorm betydelse. Sedan starten 1980 har över 300 000 elever startat och drivit UF-företag med hjälp av dem. I slutet på förra veckan samlades flera av årets UF-företag på världens största UF-mässa i Älvsjö, Våga Vara Egen-mässan.

Sverige brottas med hög ungdomsarbetslöshet och sviktande skolresultat. Att på nya sätt blanda in företagsamhet i undervisningen och koppla utbildning till arbete är ett sätt att öka relevansen för skolan. Det kan vara via praktik, mentorskapsprogram, yrkesutbildningar eller UF-företag. Poängen är att eleverna får känna hur det man lär sig i teorin kan användas i praktiken. De får engagera sig och ta ansvar.

Ungt företagande är inte bara bra för kreativiteten och den personliga utvecklingen utan bidrar även till att skapa en helt ny generation unga som ger sig ut på arbetsmarknaden. Mycket krävs för att minska arbetslösheten. Att skolan inte bara utbildar arbetstagare utan även arbetsskapare är en del i det.

Johanna Lundgren Gestlöf