I lördags stod elever, föräldrar och lärare utanför stadshuset i Nyköping och protesterade mot vad de upplever som mindre resurser i skolorna. Antalet elever på de kommunala gymnasierna har minskat. Färre elever och stora lokaler ger sparkrav. Tessinskolan ska tömmas och slås ihop med Gripenskolan. Med lägre intäkter – om än också färre elever – ser exempelvis musikesteterna med oro på sin utbildnings framtid. Kommunledningen förnekar att utbildningen är hotad.
Till detta ska vi lägga den stora omläggningen av de kommunala högstadieskolorna. Fyra blir till två, varav en nybyggd. Sett över tid har vi sett en växande oro. Lärare som undrar var de ska jobba, med vilka och vem som ska vara rektor – med mera. I november ledde slitningarna mellan lärare och skolledning till ett öppet brev. Där levererade facken en skarp misstroendeförklaring mot den kommunala skolans högsta ledning. Lärarfacken talade om obefintlig kommunikation och ett ointresse för medinflytande. En sådan situation är ohållbar.
Ett bärande syfte med den nya högstadieorganisationen är att skolan ska bidra till en bredare blandning av elever, inte bara ur ett integrationsperspektiv utan även vad gäller social bakgrund och geografisk hemvist. Detta är politikernas beställning. Som en följd ska dagens så kallade profilklasser fasas ut. Elever som tidigare valts ut till särskilda idrotts- eller musikklasser kommer i stället att gå i vanliga klasser med sitt tillval. Detta har lett till omfattande protester från nuvarande profilklasser och de som har tänkt sig att välja detta alternativ i framtiden.
Inte är det lugnare på friskolefronten. Nyköpings kommun har tecknat ett samarbetsavtal med fyra andra kommuner. Följden blir att elevpengen kommer att sänkas för flera av de fristående gymnasieskolorna. Inte minst Framtidsgymnasiet har markerat skarpt mot denna utveckling. I sak är ökad konkurrens och prispress inte fel. Problemet är att en av kommunerna är Norrköping, där skolpengen är bland de lägsta i landet. Det beror på att den kommunala skolan drivs med kroniskt underskott, medan skolpengen följer smalbudgeten. Friskolornas riksförbund har därför överklagat, men ärendet är ännu inte avgjort. I väntan på detta borde den rödgröna majoriteten avstå från att låta avtalet slå igenom på friskolorna i kommunen – och på helheten. Likvärdiga spelregler är A och O. I december stängde de rödgröna i den ansvariga nämnden för övrigt dörrarna för allmänheten när en revisionsrapport som visade att de fria gymnasierna missgynnades i beräkningen av skolpengen, lades fram. Känsligt är bara förnamnet.
Kritiken mot läget i Nyköpings skolor är summan av flera bekymmer. Med klokare kommunikation och dialog med de berörda hade konfliktytan varit mindre. I stället möter nu styrande politiker och tjänstemän en bred kritikstorm. Det finns ett ordspråk för detta.