Nu är frågan hur länge tågoperatören MTR fortsätter driva trafiken åt Mälartåg. Kanske blir det så att bolaget drar sig ur självmant. Kanske blir det så att de ansvariga politikerna hittar ett sätt att bryta avtalet i förtid.
Det här handlar inte bara om det återkommande tågkaos som präglat tiden med trafiken, med spöktåg, personalbrist och fordonsproblem. Även om de välgrundade böterna för svagheterna i trafiken säkert har varit kännbara för MTR.
En del i den här helheten ligger också hos myndigheten Trafikverket, som ansvarar för spår, växlar och signalsystem. Det är ju inte precis så att MTR-konkurrenten SJ har gått mycket bättre. Häromdagen bad ju dess vd alla resenärer om ursäkt för hur bolaget har hanterat sitt uppdrag.
Som helhet behöver tillförlitligheten och pålitligheten i den rälsburna kollektivtrafiken blir betydligt bättre. Vi har pendlare som kollar väderprognosen inför varje arbetsdag och bedömer riskerna för att tågen ska stå stilla eller få kraftiga förseningar, ibland tvingas jobbpendlare välja bort kollektiva färdmedel i sin arbetspendling. När vi pratar om pang för skattepengarna är det helt enkelt inte bra nog. Vi kan och måste kräva mer.
Men just MTR kommer med fler minus än bara dess prestationer.
Det här handlar också om vad vi kan kalla grundläggande säkerhet i en orolig tid, där diktaturer försöker snöpa av kraften i fria samhällen, i demokratier där vi slipper underkastas den store ledaren, det religion-politiska rådet eller det enda tillåtna partiet. De för världsfreden största riskerna finns i Moskva, i Peking och i Teheran, samt Pyongyang. Du som lyssnade på geografilektionerna vet att det handlar om Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea. De är inte allierade, men de har det gemensamt att de verkligen fruktar demokratiska processer, individuella friheter och rättigheter samt den ekonomiska styrkan i demokratiskt styrda länder.
Vad har detta med MTR att göra? Jo, det är ett Hongkong-ägt bolag, Hongkong var länge en fristad utan kommunistdiktaturen, men är numera under kinesisk järnhand och alla bolag, privata som statliga, har att lyda diktaturens order. Det är ett problem när sådana bolag har stor inverkan på centrala funktioner som kollektivtrafik i en demokrati.
Att ge MTR uppdraget att sköta Mälartrafikens tåg är ett historiskt dåligt beslut, skrev vi på ledarplats för två somrar sedan. Det gällde då och det gäller nu.
MTR har stegvis dragit sig ur sitt svenska engagemang. Delvis för att det gått dåligt och delvis för att vi har lyckats lyfta fram debatten om samhällsskydd från diktaturers jakt på ökat inflytande i världen. I så måtto är ett framtida exit MTR inget att sörja.