Att Sverige är i trängande behov av en stor förvaltningsreform har varit klart länge. Det hedrar vår nya regering att man nu sagt att en riktig omstöpning krävs och att de regioner, som ska bildas måste vara tillräckligt stora, för att klara sina uppgifter. Det duger inte med den variant av kejsarens nya kläder, som inneburit att några landsting bytt namn till region. Förhoppningsvis inser regeringen att det krävs ett starkt ledarskap för nå målet.
Som resultat av tidigare utredningar av Sveriges förvaltning fick vi från och med årsskiftet en ny polisorganisation. Den innebar att antalet polisregioner minskades från 21 till 7, vilket var i linje med Ansvarsutredningens förslag. Södermanland, Östergötland och Jönköpings län utgör en polisregion. Den lösningen framstår som ett bättre alternativ än den så kallade Bananregionen, men är knappast acceptabel för alla Sörmlands kommuner. En bra lösning kräver en uppdelning av Sörmland där varje länsdel kan välja sitt bästa alternativ.
Forskning och erfarenhet visar att framgångsrika regioner behöver bra kommunikationer och infrastruktur samt ett förstklassigt universitet och storsjukhus. För Östra Sörmland är en anslutning till Östergötland det enda rätta. Där finns på rimligt avstånd ett av Sveriges bästa storsjukhus och universitet. Med E4 och järnvägen, senare Ostlänken, har vi bra kommunikationer både söderut och mot tillväxtmotorn Stockholm. Skavsta och Oxelösunds hamn är starka bidrag till infrastrukturen. Norrköpings goda kulturutbud blir en bonus. Gnesta och Trosa kanske väljer Stockholm och det behöver inte vara en nackdel eftersom det starka kommunikationsstråket Stockholm–Linköping i praktiken ger en gemensam arbetsmarknad.
Att damma av den fundamentalt felaktiga tanken att bilda en Bananregion med Västmanland och Uppsala känns som ett dåligt skämt och ett desperat försök att undvika en uppdelning av Sörmland.
Ovanstående tankar har stöd i Regionförbundets skrift från 2011 Inför Sörmlands vägval i Regionfrågan. Där sägs "Tillväxtens logik bygger på funktionella samband". Byggklossarna bör därför inte vara dagens län utan morgondagens arbetsmarknadsregioner. Man konstaterar dock att en delning av Sörmland inte ligger på Regionförbundets bord utan är en fråga för kommunerna.
En region bestående av Östergötlands och Jönköpings län samt kommunerna i Östra Sörmland får en knapp miljon invånare och alla förutsättningar för bra tillväxt och sjukvård med mera. Jag uppmanar kommunpolitikerna i Nyköping, Oxelösund och Katrineholm att enas om ett förslag som är bra för Östra Sörmland. Vänta inte för då blir ni och alla kommuninvånare kvar på perrongen då regiontåget går.
Dan Johansson
Oxelösund