Grattis till ditt B på spanska-provet! Det betyder att lektionerna på tisdag och torsdag är inställda för samtliga. Andra elever på andra skolor behöver läraren mer än vad ni gör. Är detta en rimlig bild av en bra och rättvis skola? Så klart inte. Men den ligger i tangentens riktning när röster nu höjs för att skolpengen ska dras ned för elever med högre meritvärde och i stället ges till de med lägre (SN 25/3 och 29/3).
Det går att hitta bättre sätt att hjälpa den som behöver extra stöd än att straffa en elev och en skola som gör goda resultat. Rätt resurser till individer med särskilda behov, oberoende av skola, ska vara utgångspunkten.
Skolan ska ge varje individ förutsättningar att få ut det mesta av sin utbildningstid, även den som högpresterar. Att säga till honom eller henne att bara prestera tillräckligt för att klara godkänt är rent ut sagt destruktivt. Kunskapsresan är aldrig färdig, vi kan alltid lära mer. Vi behöver fler med spetskunskap, inte färre. En del utbildningar är till sin konstruktion dyrare att genomföra än andra, vilket påverkar storleken på skolpengen. Skolor med omfattande ordningsproblem borde även kunna få öronmärkta resurser utöver skolpengen för att stävja våld, mobbning och otrygghet. Men elevers och lärares framgångar får aldrig leda till att den egna skolan blir brandskattad. Den pedagogiska signalen vore förödande.
En skattefinansierad skola ska ge likvärdiga förutsättningar för varje skolpliktig elev, inte likadana. Det är heller inte samma sak som att garantera ett lika utfall. Den som med "rättvis" menar en skola där alla ska prestera lika, kräver inte bara att man lyfter den som har svårt att nå godkänt, utan också håller tillbaka prestationerna för den som kan betydligt mer.
Målet med allmän utbildning är att varje elev ska kunna lära sig så mycket som möjligt utifrån sina förutsättningar. Därför är det vanskligt att laborera med stora kollektiva bedömningar av hur medel för varje enskilt barns utbildning ska fördelas. Att exempelvis avgöra en elevs resursbehov efter gatuadress och föräldrars utbildningsnivå är ett grovhugget verktyg. Schablon blir så lätt till fördom.
Skolpengen ska vara generell, men kan med fördel kompletteras med än mer förfinade bedömningar av individuella behov. Elever som behöver särskild hjälp, må det vara allt från pedagogiskt till socialt, ska kunna få det. Gränsen för när ett behov konstateras kan vidgas jämfört med vad dagens bedömningar ger vid handen.
Dessutom: alla elever med behov av extra hjälp går inte på skolor med jämförelsevis låga meritvärden. Regelverket för elevpengen kan inte bygga på dylika grunder heller. Rättvisa resurser har med individens behov att göra, inte kollektivets. En uppenbar fara med den diskussion som blossat upp är att det annars förmedlas en anda om att det är de högpresterande elevernas fel att andra inte når upp till målen.