"Vi ska upprätthålla lag och ordning". För bara några veckor sedan hade nog få trott att Stefan Löfven skulle uttrycka sig så i tiggerifrågan. Nu har det uppenbarligen hänt, som en central del av ett Almedalstal som kretsade kring utvecklingsmoral och hur bra Sverige är som land. Och då uppkommer ännu en fråga: Hur kommer det sig att Löfven väljer sådana formuleringar? För att hitta ett troligt svar måste vi dyka ner i både opinionsundersökningar och historieböcker.
Statistiska Centralbyråns partisympatiundersökning från maj månad visar tydligt att Socialdemokraterna har problem med hotet från Sverigedemokraterna. Enligt undersökningen är det statistiskt säkerställt att Sverigedemokraterna tagit 0.8 procentenheter från Socialdemokraternas väljarstöd bara sedan valet i september. Endast Moderaterna tappar fler väljare till Sverigedemokraterna. Att Sverigedemokraternas retorik är intressant för socialdemokratiska väljare bekymrar nu naturligtvis den socialdemokratiska partiapparaten.
Traditionellt sett har Socialdemokratin en lång historia av att appellera till nationalistiska känslor. Ordentligt populär blev socialdemokratin först när den började bli hela folkets parti, snarare än enbart en arbetarrörelse som endast verkade i arbetarrörelsens intressen. Per Albin Hansson, socialdemokratisk partiordförande 1925-1946, talade om folkhemmet i slutet av 1920-talet på ett sätt som snarare för tankarna till konservatismen än socialismen. Idén om ett folkhem har använts av socialdemokrater alltsedan dess.
Socialdemokraternas beroendeställning till fackföreningsrörelsen bidrar också till den politiska bron mellan socialdemokratin och Sverigedemokraterna. I den socialdemokratiska rörelsen finns en historia av protektionism; en vilja att rädda det egna landets varor, tjänster och arbetskraft undan från internationell konkurrens.
Det var denna rädsla som fick Göran Persson att varna för social turism 2003, och LO-förbundet Byggnads att protestera mot att lettiska arbetare kunde komma till Sverige och arbeta året därpå. Retoriken som kringgärdar protektionismen passar både socialdemokratin och Sverigedemokraterna.
Det finns dock många stora skillnader mellan utgångspunkterna hos Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Motiven är olika: Sverigedemokraterna menar att invandrare är mer benägna att begå brott än svenskar och målar upp biologiska skillnader mellan svenskar och vissa icke-svenskar. Inte minst målar man upp muslimerna som problem. Den Sverigedemokratiska ideologin är uppenbarligen långt mer inhuman än den socialdemokratiska.
Tal om plikt och moral är något som traditionella socialdemokratiska väljare känner sig hemma med, som skapar enighet och förhindrar att Sverigedemokraterna tar monopol på folkhemstanken mitt framför näsan på regeringen. Framöver blir det intressant att se hur den del av vänstern som brinner för en generösare asylinvandring ska reagera på Löfvens vandring ut på den nationalistiska gråskalan.