Liberalernas nya partiledare Simona Mohamsson ska rädda och ena ett skadsjutet parti
Foto: Pontus Lundahl / TT
Mycket gick snabbt för Liberalernas nya partiledare Simona Mohamsson. Först blev hon oväntat föreslagen som ny partiledare, sedan flera utpekade favoriter, som klimatminister Romina Pourmokhtari, skolminister Lotta Edholm och den tidigare L-politikern Erik Ullenhag tackat nej. Därefter blev Mohamsson på morgonen vald till partiledare av ett digitalt landsmöte för att sedan mitt på dagen hålla det första partiledartalet under Almedalsveckan.
Det är ett minst sagt svårt uppdrag Mohamsson tagit på sig, i en tidigare ledare till och med kallat "kamikazeuppdrag". Liberalerna har en längre tid i opinionsmätningar legat under riksdagens spärrgräns på fyra procent. På senare tid, som i SCB:s årliga opinionsmätning, har partiet fått mindre än tre procent.
Förra riksdagsvalets 4,6 procent räddade visserligen riksdagsmandaten, men innebär att partiet redan är illa ute i stora delar av landet. Det syns inte minst i Sörmland. Liberalerna har här inget riksdagsmandat och bara 3,59 procent. Trots att spärrgränsen i regionen är 3 procent saknar Liberalerna med 2,83 procent mandat.
Det finns ingen kommun i Sörmland där Liberalerna fick 4 procent av rösterna, även om det var nära i Katrineholm med 3.98 procent. Eftersom spärrgränsen är lägre i kommunerna har Liberalerna mandat på de flesta håll, men aldrig mer än två.
Simona Mohamsson förtjänar en eloge för att ställa upp när partiet kallar. Både hennes tacktal till det digitala landsmötet och talet i Almedalen gav ett frejdigt och kampvilligt intryck. Med en stor svensk flagga i bakgrunden lyfte hon fram sin bakgrund. I dag när invandrare från Mellanöstern ofta misstänkliggörs är det angeläget att peka på goda föredömen som Mohamsson.
Född i Hamburg av libanesiska föräldrar, fadern är ursprungligen palestinsk flykting, kom hon som åttaåring till Sverige. Familjen bosatte sig i idylliska Överlida och satsade medvetet på att integreras. Efternamnet ändrades från Mohammed till det mer svenskklingande Mohamsson, något hon har hånats för i sociala medier. Fånig kritik, namnbytet är snarare typiskt svenskt. Många av de svenskar som en gång utvandrade till Amerika anpassade sina namn till det nya landet. Nilsson blev Nelson, min svärmors Hammarberg blev Hammerberg.
Tyvärr för Liberalerna lär det inte räcka med att partiledaren har en inspirerande bakgrund. I sitt tal lyfte Mohamsson de för partiet säkra korten ordning och reda i skolan, euroinförande och att stoppa vinstjagande friskolor. Det är dock inga nya ståndpunkter, och har hittills inte lyft Liberalerna i opinionen. Mohamsson talade om att det kommer att krävas tuffa beslut i framtiden. Men hon behöver då visa om Liberalerna är beredda att stå för åsikter som är ideologiskt liberala men inte faller partier till höger i smaken.
Regeringsfrågan fortsätter att splittra partiet.Enligt SVT-nyheter pågår en process för att ändra ett tidigare landsmötesbeslut om att inte stödja en regering där SD ingår. Ett nytt beslut kan innebära att Liberalerna vore beredda att ingå i samma regering som SD-ministrar, eller att Liberalerna vore redo att släppa fram en regering där Sverigedemokraterna ingår. Det vore ytterligare ett steg mot att legitimera ett högernationalistiskt parti som gärna angriper det "vänsterliberala etablissemanget".
Partiledningen verkar ha givit upp hoppet om att tillräckligt många väljare ska rösta på Liberalerna för att de gillar partiets politik Riksdagsplatserna ska i stället räddas med moderata stöd- eller taktikröster. Men det innebär att partiet i praktiken ger upp sin handlingsfrihet.
Sverige har ett proportionellt valsystem som leder till att partierna blir fler. De förväntas dock ändå agera som om det vore ett partisystem där två block ställs mot varandra. I andra länder som Finland går partierna till val på sina program, för att efter valet förhandla om hur regeringen ska se ut. Det till synes omfattande taktikröstandet är något som sällan förekommer i andra länder med småpartispärrar.
Liberalernas handlingsfrihet blir beskuren om det på förhand binder sig till det ena blocket. SD får en stark position om alla andra regeringsalternativ än ett högersamarbete på förhand är uteslutna.
Ett parti som för sin överlevnad är beroende av moderata stödröster behövs inte. Då vore det snarare bättre att bita i det sura äpplet och gå upp i Moderaterna. För att långsiktigt överleva behöver Liberalerna, som lyftes fram i den tidigare ledaren, en egen i liberal ideologi grundad berättelse om hur samhällsproblemen ska lösas – och som ger röster på egna meriter.