Stor utmaning att minska matsvinnet

Svenskarna slänger en miljon ton mat per år. Att minska det är brådskande för samhället, både ekonomiskt och ekologiskt. Tydligare politisk vilja krävs.

syceba58.jpg

syceba58.jpg

Foto: Fotograf saknas!

Ledare2014-08-25 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Varje år producerar jorden en viss mängd ekologiska resurser. Den har kapacitet att ta hand om en viss mängd koldioxidutsläpp och att reproducera en viss del av det vi förbrukar. Man kan se på det som jordens ekologiska budget. Fram till mitten på sjuttiotalet räckte budgeten året ut. I år var budgeten förbrukad redan i tisdags. Det innebär att vi från och med nu lever över jordens tillgångar.

För att klara framtida budgetar måste vi ställa om till ett mer hållbart samhälle. En viktig del i det handlar om att minska matsvinnet. Idag slängs en miljon ton matavfall i Sverige varje år. Det motsvarar tre procent av våra totala utsläpp av växthusgaser. Bara att minska det med en femtedel skulle spara samhället upp till 5,7 miljarder konor per år. Det är ett brådskande och viktigt samhällsuppdrag.

Precis som med så många andra delar av klimathotet är en blandning av politiska styrmedel och personligt ansvarstagande det som krävs för att minska matsvinnet. Kunskapen som behövs finns i Sverige. Det gäller att kunna samordna den kunskapen bara. Centerpartiets Eskil Erlandsson, tillika landsbygdsminister, tillkännagav därför i veckan att han kommer att kalla branschen till en nationell samling. Man kan undra varför det inte skett tidigare?

Förutom en nationell samling presenterades andra förslag för att minska matsvinnet. EU:s krav på bäst före-märkning bör ses över. Att märka ut färskvaror är naturligtvis av yttersta vikt för att minimera risken för smittspridning och sjukdomar. Men för varor som inte blir dåliga, exempelvis te och pasta, skulle det räcka med förpackningsdagens datum.

Bäst före-datumet är för många detsamma som sämst-efter. Så är inte fallet. Därför bör man ändra bäst före till minst hållbar till för att få alla som rutinmässigt slänger mjölken när bäst före-datumet passerat att tänka till. Här kommer det personliga ansvaret in. Vi har ett ansvar att lukta och smaka innan vi slänger. Att göra pyttipanna på köttrester och ta med matlåda till jobbet.

Ett förslag som Erlandsson inte nämnde handlar om äggs datummärkning. EU:s bestämmelser säger idag att äggs hållbarhet får vara högst 28 dagar. Det baseras på att äggen i många länder innehåller salmonella och dessutom förvaras i rumstemperatur. I Sverige där äggen saknar salmonellasmitta och nio av tio förvarar dem i kylskåp håller de upp till tre månader. Vi måste få sätta våra egna datumregler.

Allt matavfall som slängs genererar koldioxidutsläpp på 1 425 000 ton per år. Det motsvarar utsläppen från 525 000 bilar. Fler politiker, både på nationell och på kommunal nivå, bör prioritera frågan. Samtidigt måste fler privatpersoner ändra sina vanor. I snitt slängs var femte matkasse som vi bär hem från affären. Cirka 25 kilo fullt ätbar mat per år hamnar i soporna. Det är kostnaden för en hel månads mat. Det har vi inte råd med.

Johanna Lundgren Gestlöf