Finansminister Elisabeth Svantesson (M) talar varmt om det kunskapsbaserade. Men signalerna som sänds är något annat.
Barnafödandet sjunker till historiskt låga nivåer. Politikerna är oroliga, med all rätt. Att förskolor och skolor behöver läggas ner är det minsta problemet.
Vem ska ta hand om alla äldre i framtiden när barnkullarna minskar?
Vem ska jobba ihop till den pension som människor räknar med ska komma automatiskt när man lämnar arbetslivet?
Gunnar Andersson är professor i demografi vid Stockholms universitet. Vid ett besök hos socialförsäkringsutskottet tidigare i år (Hallands Nyheter 6/4) var hans budskap att ekonomiska incitament inte avgör om människor skaffar barn.
Detta verkar politikerna inte riktigt kunna ta till sig. Kristdemokraterna har tillsatt en arbetsgrupp för ökat barnafödande. Det ger dåliga vibbar och en smak av Margaret Atwoods dystopiska roman “A Handmaid's Tale”. Inte minst när ledaren för KD-gruppen säger till HN att “politiker kan ju inte tvinga folk att skaffa barn, det måste ske frivilligt.”
Partierna famlar efter lösningar. Gunnar Andersson har fått frågan flera gånger och till HN svarar han: “Jag brukar säga att de ska sitta lugnt i båten lite. Och framförallt inte börja slå sönder fungerande familjepolitik som tjänat Sverige väl. Och eftersom jag tror att detta hänger ihop med negativa bilder så brukar jag säga att de inte ska svartmåla. Ha ett positivt samtalsklimat.”
Med tanke på hur KD:s arbetsgrupp just nu funderar kring ekonomiska incitament verkar partiet inte alls ha tagit in vad Gunnar Andersson säger. Tidöregeringen kan ju delvis tacka sitt inpräntande av “negativa bilder” för att de över huvud taget sitter vid makten tillsammans med sitt stödparti. Åratal av bekymrade miner om hur dåligt och otryggt det är i Sverige riskerar även att ta sig uttryck i form av allt lägre barnafödande.
Tidöpartierna kan bidra med en del av lösningen: att lyfta fram invandrarnas positiva roll. Men det kommer förstås inte att hända.
I stället gav regeringen sommaren 2024 ett uppdrag till Konjunkturinstitutet att “analysera nettoeffekterna av migrationen till Sverige under modern tid” (Aftonbladet 7/7-24). Det är en av alla de tydliga signaler som Tidöregeringen har skickat om att invandringen är dyr och ställer till med en massa problem. Socialdemokraterna är tyvärr inte mycket bättre då man i princip helt har köpt Tidöpartiernas budskap.
Vilka ska fylla personalbehoven i äldrevården framöver? Vilka fyller på redan i dag?
Det fackliga idéinstitutet Katalys har en annan uppfattning. Nyligen släppte man en rapport “Vinsten med invandring – om det pris vi alla betalar för Tidöpolitikens stängda gränser”. Rapporten kritiserar uppdraget till Konjunkturinstitutet utifrån förmodat felaktiga beräkningar. Rapportförfattaren Tony Johansson lyfter fram att många invandrare fått jobb i den offentliga sektorn och att de är avgörande för att klara av vården och omsorgen framöver.
Det borde vara självklart även för Tidöregeringen. Företrädare med Elisabeth Svantesson i spetsen poängterar i Aftonbladet att utredningen ska ge ökad kunskap så att man kan bedriva en “välgrundad politik”. Men hela utredningen bygger på att regeringen sänder signaler om att invandrare ska känna sig ovälkomna – och helst lämna landet.
Det är verkligen inte kunskapsbaserat. Och definitivt inte till hjälp för att fler människor ska vilja sätta barn till världen.