Inför EU-valet blev antibiotikaresistens en av de stora frågorna som engagerade väljarna. Centerpartiet och numera ledamot av Europaparlamentet, Fredrick Federley, drev frågan med framgång. Antibiotikaresistens är en av vår tids stora utmaningar. Den höga användningen av antibiotika i djuruppfödning runt om i världen skapar resistenta bakterier som på sikt kan bli, och redan är, livshotande för människor. 25 000 dödsfall per år kan härledas till motståndskraftiga bakterier i Europa. Det är välkommet att det förts upp på den politiska agendan, och att svensk djurhållning, som använder minst antibiotika i EU, nu kan få leda utvecklingen i resten av Europa.
Samtidigt krävs det att politiker agerar och inte låter det förbli en valfråga, som LRF:s förbundsordförande, Helena Jonsson, uttryckte här under Inlägg utifrån igår (7/7). Federley sa efter sin valvinst att han först vill jobba för en efterlevnadskontroll för djurskydd hos alla medlemsländer inom EU, med vite som följd om lagarna inte följs. Ett förbud mot förebyggande antibiotikaanvändning är ett naturligt nästa steg. Annie Lööf hade även antibiotikaresistensen som en huvudpunkt under sitt partiledartal i Almedalen. Hon framförde att Centerpartiet vill ta ett svenskt initiativ till en kriskommission som ska utreda frågan. Kommissionen ska verka globalt och ta fram en rapport om kostnaderna och konsekvenserna som överanvändningen av antibiotika leder till. Ett svenskt ledarskap vore väldigt lyckat i sammanhanget eftersom den svenska kunskapen kring restriktiv antibiotikaanvändning är betydande. Att ytterligare befästa Sveriges position öppnar upp för svensk export.
Det handlar heller inte bara om att minska antibiotikaanvändningen. Det överanvänds antibiotika av en anledning runtom i Europa. Djuren vistas på för små ytor där hygien blir lidande gentemot rationalitet och produktion, med bakterietillväxt som följd. Antibiotika är den lätta utvägen. Det är naturligtvis inte bara problematiskt ur ett resistensperspektiv, utan också ur ett djurhälsoperspektiv. Vad som är god djurhälsa i djuruppfödning kan det ägnas spaltmeter åt, men i grunden handlar det om djurens möjligheter att leva ut naturliga beteenden. Runtom i Europa kan man alltså inte ens tillfredsställa djurens grundläggande fysiska behov för hygien. Det säger något om utgångsläget och värdet på den svenska kunskapen.
Med Federley i EU-parlamentet och ett Centerparti som vill driva frågan globalt finns politiska förutsättningar för ett förändringsarbete, som kan gynna svenskt lantbruk. I Sverige har många företrädare från branschen istället velat gå åt andra hållet; det har klagats friskt över hur svenska lantbrukare alltid måste vara bäst i klassen. Att sänka Sveriges höga djurskyddsstandard är fel väg att gå, och det märks på omvärldens uppvaknande. Nu gäller det också att branschen slänger av sig offerkoftan och ser möjligheterna.