System med uppenbara brister

Nämndemannasystemet är komplext och fyllt av paradoxer. Rätt väg framåt är att bredda rekryteringen.

sy28c074.jpg

sy28c074.jpg

Foto: Fotograf saknas!

Ledare2015-08-04 05:43
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Då och då dyker de upp. Alla dessa små, varnande tecken som kan få till och med den mest övertygade påhejaren av dagens system med nämndemän att tvivla på hela systemets rimlighet.

Den senaste historian i kategorin nämndemannaskandaler har handlat om en nämndeman vid Skaraborgs tingsrätt, som av hovrätten i juli dömdes till två års fängelse för våldtäkt mot barn och vapenbrott.

Att enskilda nämndemän begår brott ska självklart uppmärksammas, men är inte i sig skäl nog för att påstå att nämndemannasystemet är dåligt. De drygt 8000 nämndemännen i Sverige tycks inte vara mer benägna att begå brott än andra. Och givetvis finns det även juridiskt utbildade domare och åklagare som begår brott och beter sig olämpligt. Ändå antyder de ständiga avslöjandena av nämndemän som begår övertramp några symptom på systemets fel och brister.

I grunden finns  en paradox: Nämndemännens uppdrag är att tolka lagen och bestämma påföljd för brott, men de får inte ha någon större kunskap om lagarna. Att nämndemännen inte bara bestämmer om en person är skyldig, utan också om påföljden för brottet, gör uppdraget komplext. Dessutom är nämndemännen politiskt tillsatta, utan att ha en politisk roll. Förvirringen kring nämndemännens uppdrag skapar många missöden.

I april fick en rättegång vid Sundsvalls tingsrätt avbrytas för att en moderat nämndeman sagt att dödsstraff borde införas för "vissa raser". Men om nu enstaka lekmän som har en skev uppfattning av sitt uppdrag avslöjas i media så kommer fortfarande de allra flesta bara fortsätta att döma, utan att någonsin avslöjas. Att nämndemän från och med nästa år kommer behöva genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning innan de kan börja döma är därför ett steg i helt rätt riktning. Fler nämndemän behöver förstå sina uppdrag bättre.

Den som ojar  sig över att sverigedemokrater och andra kommunpolitiker med tveksamma värderingar sitter och dömer i våra domstolar borde kritisera systemet snarare än nämndemännen i sig. Om nämndemännen ska vara politiskt tillsatta, är det helt följdriktigt att landets domstolar fylls av en rad tveksamma nämndemän med en skev syn på människor och brott, när Sverigedemokraterna har fått höga siffror i kommunvalen. Om vi anser att det finns för många sverigedemokrater i våra domstolar, bör vi inse att problemet ligger i det politiska tillsättandet av nämndemän.

Att tillsätta nämndemän genom att rekrytera från alla möjliga ideella organisationer, inte bara från politiska partier, skulle vara en klar förbättring. Ännu mer representativt skulle systemet förmodligen bli om det vore mer av en medborgerlig plikt att tjänstgöra som nämndeman. Här kan vi snegla mot den jurylottning som finns i USA. Utan tvekan skulle urvalet bli bättre än i dag, när det framförallt är äldre som tjänstgör. Och förmodligen skulle också fler bli engagerade och få insyn i rättssystemet. För det är väl ändå poängen med systemet?