Chips har blivit det nya guldet. Inte finräfflade potatischips från OLW eller Estrella. Det handlar om ett slags chip, mer känt under beteckningen halvledare. Dessa små och högteknologiska komponenter har kommit att bli avgörande i allt från smarta telefoner till bilmotorer.
När pandemin satte käppar i hjulen för den globala handeln fick allt fler upp ögonen för utsattheten i att vara beroende av en kritisk insatsvara. Den globala huggsexan om de återstående halvledarna blottlade även ett annat problem: över hälften av världens tillverkning sker i Asien, vilket lämnar Europa sårbart för framtida störningar i världshandeln.
Så resonerade åtminstone politikerna när man från europeiskt håll antog European Chips Act. Det enorma lagstiftningspaketet trädde i kraft i höstas och består av kraftiga subventioner inom forskning och produktion av halvledare till ett värde av drygt 450 miljarder kronor. Med endast 10 procent av världsproduktionen inom EU:s gränser, är ambitionen att fördubbla siffran de närmaste åren.
En uppenbar risk är att det lär kosta mer än det smakar. Inte minst eftersom det är ett beslut i protektionistisk riktning, vilket inte sällan missgynnar både producenter och slutkonsumenter. Det demokratiska Taiwan är världens dominerande producent av de här produkterna och går utmärkt att samarbeta med.
Likväl är det ett beslut som behöver ses i ljuset av att USA och Kina redan har sjösatt enorma subventioner av så kallade kritiska insatsvaror. På senare år har Kinas roll som växande global supermakt varit en källa till oro både i USA och inom EU. Med ett ökat inflytande i Sydostasien har enpartistaten kunnat utöva en betydande kontroll över sällsynta jordartsmetaller och andra nyckelresurser. Det har i sin tur väckt farhågor om att Kina kan använda sin dominans som ett politiskt vapen genom att blockera tillgången till en specifik insatsvara.
Det har blivit allt viktigare för EU att bli självförsörjande när det gäller halvledare och andra kritiska teknologier – främst för att undvika att hamna i beroendeställning till diktaturen Kina. Likt den slitna klyschan om att det kinesiska tecknet för ”kris” är detsamma som för ”möjlighet” kan European Chips Act innebära ett gyllene utgångsläge för svenska universitet och företag. Med 27 medlemsländer som konkurrerar om hundratals miljarder kronor, är en förutsättning att svenska lärosäten är förberedda och tar tillvara på investeringsviljan.
Nyligen aviserade KTH, Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola att de har ingått i ett samarbete för utvecklingen av ny halvledarteknik. Även Svenskt näringsliv verkar vara på tårna. Med världsledande företag inom fordons- och telekomindustrin, kan ett samarbete mellan akademi och industri leda till goda möjligheter att locka en förhållandevis stor del av EU:s investeringskaka till Sverige.