Taiwans framtid är också västvärldens

Oron växer för att den kinesiska regimen ska vidta militära medel för att ockupera Taiwan. Det inte bara Taiwans öde som avgörs om Kina går till militär konfrontation.

Taiwans utrikesminister Joseph Wu oroas över att Kina höjt tonläget och att ett väpnat angrepp kan vara på väg.

Taiwans utrikesminister Joseph Wu oroas över att Kina höjt tonläget och att ett väpnat angrepp kan vara på väg.

Foto:

Ledare2023-03-18 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Vi lever i en osäker tid. De geopolitiska spänningarna mellan öst och väst växer stadigt. Väldigt lite talar för en säkerhetspolitisk nedtrappning i närtid.

2020-talet har börjat illa. I Europa har vi Rysslands fullskaliga anfall mot Ukraina. Mellanöstern skakas av oroligheter. Det kinesiska kommunistpartiet har under samma tid flyttat fram sina positioner. Kinas utveckling är särskilt viktig. Det som händer i och runt Kina påverkar hela världspolitiken.

Innan pandemin slog till med full kraft 2020 dominerades världens nyhetsmedier av Kinas repressiva kampanj mot Hongkong och dess invånare. Miljontals Hongkongbor demonstrerade för sina fri och rättigheter. Motståndsrörelsen möttes med brutalt våld från diktaturens sida. 

Världen hade strålkastarljuset riktat mot Hongkong under 2019, men så i början av 2020 förflyttades fokus illa kvickt till Wuhan – staden där Covid-19 bröt ut. Förtrycket i Hongkong fortgick medan världens länder tvingades vända sig inåt för att hantera smittan. Pandemin blev ytterligare ett verktyg för den kinesiska regimen att utöva sin makt över befolkningen. Omfattande nedstängningar, testning och karantän har varit vardag i Kina fram till nu. Trots att övriga världen tog bort corona-restriktionerna i början av 2022 fortsatte Kina med sin ”Zero Covid”-policy fram till årsskiftet 2022/2023. 

Parallellt med detta passade den kinesiska regimen på att ta ett allt hårdare grepp om tech- och utbildningsindustrin. Kommunistpartiet tillåter ingen annan aktör, inte ens de framgångsrika företagen, att bli så starka att de kan utgöra en motvikt till partiet. 

Under 2023 har det kinesiska tonläget höjts ytterligare – med fokus på den demokratiska grannön Taiwan som Peking hävdar är en del av Fastlandskina. Det självstyrda Taiwan har med sin befolkning om knappt 24 miljoner en stark industri, ett demokratiskt system med folkvalda ledare och historiskt goda relationer till USA. Ön har varit självständig sedan 1949.

Taiwans utrikesminister Joseph Wu varnade i veckan om att det militära hotet från Kina som mycket allvarligt (SR, 13/3). Rysslands anfall mot Ukraina är för Taiwan ett skrämmande exempel på vad de själva oroar sig för, ett angrepp från sin auktoritära granne. Det enda som verkar kunna begränsa Pekings militära ambitioner tycks vara risken att hamna i krig med USA och dess allierade. Det är en utveckling som förhoppningsvis inte ens Kommunistpartiets mest ”hökaktiga” politruker tycker låter särskilt lockande.

Om avskräckningstaktiken ska vara trovärdig räcker det emellertid inte med vaga löften om hjälp. Taiwan behöver liksom Ukraina tydliga besked om militärt stöd. Kampen om Taiwan är ett av vår tids största geopolitiska drama. USA och dess allierade, Sverige inkluderat, måste stå upp för Taiwans frihet.