Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har gjort sin årliga undersökning av hur många unga i landet som börjat på högre utbildning, högskola eller universitet. Det finns fortfarande stora regionala skillnader, i Stockholm och Uppsala där många unga har välutbildade föräldrar väljer flest att plugga vidare. Lägst är andelen i Jämtlands län.
Samtliga kommuner i Sörmland ligger under rikssnittet. Totalt väljer 38,5 procent av länets unga att söka sig vidare till högre utbildning, jämfört med nästan 44 procent i riket i snitt. Lägst är andelen i Oxelösund och Gnesta och högst i Eskilstuna och Trosa.
Harriet Wallberg, universitetskansler och chef för UKÄ, säger att "universiteten och högskolorna har ett viktigt uppdrag att bredda rekryteringen". Är det främst utbildningsenheterna själva som kan bidra med förändring? Kanske, men lika viktigt är det att se och höra om högre utbildning i sin närhet när man växer upp. Vilket jobb ens föräldrar och kompisarnas föräldrar går till på morgonen. Hur vuxna i ens närhet reagerar på tal om högre studier. Idén om "vem jag är, vad sådana som jag gör" sitter fortfarande djupt hos många människor. Trots postmoderna tider och identitetens upplösande och allt det där som de brukar prata om på just universitetet.
Att unga väljer att plugga vidare varierar alltså stort över landet. En fråga att ställa sig är om det är ett problem att det är så. Alla behöver inte bli akademiker, alla trivs inte med att studera i femton år. Samtidigt vet vi att situationen på arbetsmarknaden förändras. Vi behöver fortfarande yrkeskunniga hantverkare, men allt fler arbeten kräver i dag någon form av högre utbildning. Okvalificerade jobb rationaliseras bort. Om vi ska kunna klara fortsatt tillväxt och utveckling behöver vi se till varje människas arbetsliv som en cykel under utveckling. I den nya ekonomin kommer man inte längre kunna sitta i kassan på ICA ett helt liv, utan fler människor behöver komma vidare från okvalificerade jobb. I den processen är utbildning helt nödvändigt.
En väg framåt kan vara att våga tänka nytt kring formen för högre utbildning. Vi kramar gärna ihjäl begrepp som "innovation" och "utveckling" när det kommer till industri och uppfinningar, men välfärden har i mångt och mycket stått still. Det finns inget som säger att vi måste utbilda människor på exakt samma sätt som vi gjort tidigare. Mer distansarbete, praktik och digital undervisning kan göra högre utbildning tillgängligt för fler, vilket kommer bli högst nödvändigt i framtiden.
Hanna Marie Björklund