Att hitta jobb efter gymnasiet ger möjlighet att skaffa sig arbetslivserfarenhet och bygga upp en yrkesstolthet. Ăven om det leder vidare till andra jobb och andra arbetsgivare.
Det finns statistik som verkligen Ă€r vĂ€rd att notera. Det hĂ€r gĂ€ller unga killar. En rapport frĂ„n Sveriges kommuner och regioner visar pĂ„ en tydlig ökning av unga mĂ€n som hittar till omsorgsyrken hos kommunerna. PĂ„ tio Ă„r har andelen unga mĂ€n med mĂ„nadslön â jĂ€mfört med unga kvinnor â ökat frĂ„n 21 procent 2011 till 29 procent 2021. Andelen mĂ€n totalt i verksamheterna Ă€r 23 procent.
Framför allt Àr det jobb som undersköterskor eller vÄrdbitrÀden som de hÀr grabbarna hittar till. MÄnga har det som kallas utlÀndsk bakgrund.
âUndersköterskor och vĂ„rdbitrĂ€den Ă€r de yrkesgrupper dĂ€r andelen med utlĂ€ndsk bakgrund Ă€r högst bland unga â omkring 41 procent bland vĂ„rdbitrĂ€den och 29 procent bland undersköterskor. Av dessa Ă€r majoriteten mĂ€nâ, noteras i rapporten Unga och vĂ€lfĂ€rdsjobben.
Det Àr bra att kvinnodominerade arbetsplatser fÄr en nÄgot jÀmnare könsfördelning Àn tidigare. Det Àr vettigt att fler ser möjligheterna med dessa jobb. Att unga med behov av en trygg inkomst söker sig dit förvÄnar inte. MÄnga kan bygga pÄ sin arbetslivserfarenhet efter gymnasiet den vÀgen. DÀr finns Àven en handfast möjlighet inom jobbet till bygga till nya förmÄgor och/eller ta steg till i karriÀren.
Just att det Àr unga mÀn med utlÀndsk bakgrund som trÀder fram speglar samhÀllet i stort. MÄnga unga som har kommit till Sverige har ett tryck pÄ sig att försörja sig. Via praktik och inhopp i vÄrd- och omsorg dÀr man visar vad man kan och kvalificerar sig till mÄnadslön och fastare jobb. Bort frÄn marginalisering och ekonomisk utsatthet. LÀgg dÀrtill den tydliga drivkraft som finns i viljan att ta sig ur begrÀnsande omstÀndigheter, Àven för den som Àr född och uppvÀxt i Sverige.
Eget jobb ger utrymme för egen bostad, egen inkomst ger oberoende frĂ„n andra â och mĂ„nga gĂ„nger en yrkesstolthet. NĂ„got som man Ă€r bevisat bra pĂ„.
Hur lĂ€nge stannar de unga dĂ„? Rapporten har följt de unga som var kommunanstĂ€llda under 30 Ă„r 2011, oavsett bakgrund. Lite fler Ă€n hĂ€lften, 55 procent, jobbar kvar som inom det kommunala â det finns mĂ„nga olika jobb dĂ€r â tio Ă„r senare. Var tionde har bytt till ett jobb pĂ„ skattefinansierad regionnivĂ„, inom sjukvĂ„rden Ă€r ju steget ofta kort. Ăvriga har gĂ„tt vidare till nya yrken och arbetsgivare.
Jobb som personlig assistent eller elevassistent Àr ofta nÄgot som unga tar för en begrÀnsad tid. Breda yrkesroller som exempelvis undersköterska Àr pÄ vÀg att fÄ fler specifika kompetensomrÄden och nÄgra arbetsuppgifter som hamnar pÄ andra inom vÄrd- och omsorg. Ett exempel Àr det som kallas vÄrdnÀra service. I takt med detta Àr bra om könsfördelningen pÄ arbetsplatserna ocksÄ blir allt mindre ensidig.
Det finns gott om jobb i kommunerna med ganska ensidig könsfördelning. Dessa tÄl att jÀmnas ut.
VĂ„rden och omsorgen behöver hela tiden locka nya medarbetare. Ăldreomsorgen har fortfarande en mer begrĂ€nsad attraktivitet jĂ€mfört med mĂ„nga andra yrkesomrĂ„den, men det gĂ„r att förĂ€ndra, om Ă€n i smĂ„ steg. Dessutom: mĂ€nniskonĂ€ra arbeten behöver locka till sig bra folk. Arbetsuppgifterna inom vĂ„rden och omsorgen om barn och om Ă€ldre förĂ€ndras. Nya och mer effektiva tekniska lösningar, med robotisering och artificiell intelligens, kan minimera slitsamma arbetsmoment och avlasta andra, men behovet av yrkesmĂ€nniskor bestĂ„r.
Utan mĂ€nskliga möten och inslagen av social samvaro blir den hĂ€r sektorn fattig pĂ„ omsorg. Den kommer stadigt att behöva locka unga i varje generation â tjejer och killar. För nĂ„gra blir det en mer lĂ„ngvarig försörjning eller ett led i en yrkeskarriĂ€r. För andra ger det ett första steg in pĂ„ arbetsmarknaden som helhet.