Skolklockorna har ringt ut för sista gången innan sommarlovet och många elever har fått betygspapper i sina händer. Vad som står att läsa på dem är varierande, men i veckan lärde vi oss något nytt. Om det hade varit Pisa-testets resultat som överraskande stått på dem hade elevernas betyg varit betydligt sämre. Detta eftersom svenska elever ansträngde sig dåligt på de proven. Faktum är att de ansträngde sig mindre än elever i alla andra deltagande länder.
Pisa är en kunskapsmätning som initierats av OECD och genomförs bland 15-åringar vart tredje år. Sverige har visat sig vara det land som försämrat sina resultat mest de senaste tio åren. Detta har präglat skoldebatten i stor utsträckning. I Dagens Nyheter (4/6) avslöjades att deltagande elever inte tagit provet på allvar. De skrev tolv nationella delprov i samma veva och kände låg motivation inför Pisa-testet då ingen skulle få ta del av resultaten.
Att man anstränger sig mindre på prov utan betydelse är egentligen inte förvånande. Att svenska elever anstränger sig mindre än jämförbara länder kan enligt nationalekonomen Jonas Vlachos bero på två saker. Antingen på låg inre motivation för att prestera bra eller på kritiskt tänkande elever som fokuserar på det viktiga. Oavsett vilket ger det en viktig ledtråd till svenska skolpolitiker, rektorer, lärare och tjänstemän. Utbildningen måste kännas relevant.
I en tid när man kan googla fram Karl den XII:s dödsår på sin smartphone snabbare än vad man ens kan hitta ett lexikon måste undervisning ske på nya sätt. Allt för ofta frikopplas undervisning och verklighet och relevansen i utbildningen förblir okänd för eleverna. Varför ska vi lära oss det här? När kommer vi använda detta på riktigt? Frågor man ofta hör från bänkarna, som sällan får ett svar.
Skolan måste visa eleverna varför vissa saker är bra att känna till även om de går att googla fram. Koppla religionsundervisningen till dagsaktuella händelser och konflikter man läser om i tidningen dagligen. Berätta att goda mattekunskaper ökar problemlösningsförmågan och det logiska tänkandet även om man kanske inte använder Pytagoras sats i vuxenlivet. Elever bör få mer kontakt med arbetslivet. Praktik och mentorer som kan visa på vad som händer sen. Vad utbildning kan leda till.
Även om Pisa-undersökningen skulle vara missvisande har svenska skolan uppenbara problem med sjunkande resultat och stökig klassrumsmiljö. Om motivation spelar roll kanske betyg i tidig ålder behövs för att elever ska vilja prestera. Samtidigt är det slutbetygen som är det viktiga, och känslan av att prestera. Inte om det står ett B eller ett C i en tioårings betygsdokument. Vad vi i stället borde lära är hur vi gör utbildningen relevant. Inspirerande lärare och verklighetsförankrad undervisning. Så skapar vi inre motivation. Så förbättrar vi resultaten på riktigt.
Johanna Lundgren Gestlöf