Vid årsskiftet räknar Nyköpings kommun med att invånarantalet passerade gränsen för 53 000 invånare. Det innebär att kommunen har ökat sin befolkning med närmare 4000 invånare sedan millennieskiftet. Utvecklingen under 2013 kan medföra att det politiska målet för en befolkningsökning på 700 personer per år nås – för första gången.
Med undantag för ett par mindre kvartalshack i inflyttningskurvan sedan 2006 har Nyköping stadigt växt och det med kraft. Prognoserna har varit goda och inflyttarna har hittat ett tillräckligt utbud av bostäder.
Lyckan över flyttlassen måste kombineras med insikter om ett hållbart boende. Bara för att kommunen har växt totalt betyder inte det att alla områden har ökat i invånarantal. Befolkningstillväxten i Nyköpings kommun mellan 2000 och 2012 kan sägas ha ägt rum i huvudorten. Två av tre kommuninvånare bor i staden. Småorter med mellan 50 och 199 invånare har klarat sig något bättre än de med 200-1000 invånare. Det är staden som växer mest, resten väntar på lillturen.
Vi jublar över den kommande järnvägssatsningen Ostlänken med all rätt. De snabbare tågen minskar avstånd i tid och ökar möjligheter till försörjning och karriär. Tillväxtmotorn heter Mälardalen och huvudstaden. De mer kvalificerade jobben allt mer sällan inom cykelavstånd. Byarnas livskraft hamnar i skuggan av stadens växtvärk. Trots att de skulle kunna bistå varandra.
Svaret på utmaningarna är att växa på ett klokt sätt, inte att sluta växa. Ska staden då bara växa vidare – med ett nyexploaterat bostadsområde i taget, där gränsen till landsbygden flyttas allt längre bort? Samtidigt som goda bostadsområden i flera av kommunens mindre tätorter inte dras tillräcklig nytta av?
Det är inte givet på förhand var alla inflyttare vill bo. Utbud och attraktivitet går att påverka. Kan de uttalade rödgröna ambitionerna att minska bilismen gå hand i hand med en stad som täcker en allt större yta –och invånare som lever efter allt mer varierande, individuella arbetstider? Behöver centrum bli tätare och husen högre hellre än att staden breder ut sig ännu mer? Är det bara staden som har automatisk rätt att erbjuda strandnära boende?
Människor väljer bostadsmiljö efter vad som känns rätt just då. Mellan 2000 och 2012 växte Nyköpings tätort med 3 344 personer. Samtidigt ökade exempelvis Stigtomta med 50, Bergshammar med 138 och Horn/Lappetorp med 117. Urbaniseringen är stark, men det är inte bara staden som drar. Med den insikten borde minussiffrorna i orter som Tystberga eller Ålberga under samma tid väcka mer huvudbry hos de folkvalda än vad de har gjort hittills. När vi skriver 2014 behövs en bred diskussion om hur hela kommunen får del av det växande och de nya invånarna.