Samtidigt som en metadebatt om vem som gynnar Sverigedemokraterna pågår i Sverige, bör vi i stället fråga oss vad som missgynnar Sverige. Ett svar är ett klåfingrigt EU. Ibland är maktanspråken bortom all rimlighet, men det blir tyvärr legitimt om vi medborgare inte ifrågasätter när alltför stor beslutsmakt rycks bort från det egna parlamentet eller andra mer nära beslutsområden.
Det har mot all förmodan undgått den breda nyhetsspridningen att EU:s domstol har slagit fast att arbetstagare utan fast arbetsplats ska få full ersättning på vägen till och från jobbet. Denna lilla nyhet nådde vissa medier för några dagar sedan, men lämnade tyvärr osynliga spår. Nyheten blev aldrig en kioskvältare, vilket den blev i Storbritannien. Anledningen är att vi svenskar bryr oss inte tillräckligt mycket om vad som händer i EU och vi har föga kunskap om hur besluten i Bryssel faktiskt påverkar oss.
Vad innebär då det ovannämnda domstolsbeslutet? I praktiken innebär det att EU har kommit med ett direktiv som uppmanar sina medlemsländer att lagstifta om att arbetsgivare ska stå för en kostnad som varken gynnar produktiviteten eller bidrar till fler arbetstillfällen. Det blir snarare färre jobb om detta absurda förslag någonsin skulle komma i bruk.
Personer som arbetar inom exempelvis hemtjänst, hemservice, elektriker, som dagligen behöver besöka sina kunder, skulle direkt missgynnas av detta beslut. Det må låta fint när EU säger sig värna arbetstagarnas svaga position på arbetsmarknaden, men i realiteten försvinner arbetstillfällen och personer som råkar bo långt ifrån företagets kunder kommer helt enkelt inte att bli anställda. Så mycket för en levande landsbygd.
Vad ersättningen för ens arbetsinsats uppgår till är en fråga för arbetsmarknadens parter. Om en arbetsgivare nu skulle bli ersättningsskyldig för sina anställdas restid skulle lönerna på sikt sänkas – för att kompensera för det produktivitetshämmande förslaget. Alternativt skulle den årliga löneökningen utebli, vilket innebär lägre löner på sikt.
I teorin innebär det att EU vill försöka ge sig in på den svenska modellen och genom klåfingrigt peta in orimliga krav som riskerar att sätta redan pressade branscher ur spel.
Frihet. Frihet är i grunden gratis. Den möjliggör för alla individer, länder och samhällen att uppfylla sin fulla potential och att ta vara på nya tendenser och branscher som vill och bör växa.
Det blir en enorm kostnad sett både i medlemsavgift och i minskad frihet om inte EU-samarbetet håller sig till de grundläggande ramarna som unionen bildades för. Detaljregleringar av arbetsmarknad och löner är det inte.
Just förslaget om ersättning för pendling kommer mot förmodan inte implementeras i Sverige, men det betyder inte att vi ska låta blir att ifrågasätta det. När nästa direktiv kommer kan utfallet vara annorlunda och då står vi där – lite mindre fria, med färre jobb och mindre makt över våra egna liv.
Viktoryia Khromchanka