I SVTs Debatt (11/9) berättar Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson i Stockholm för tittarna att all internationell och svensk forskning slår fast att det fria skolvalet i Sverige ökar segregationen. Det är märkligt. Tidigare samma dag har nämligen en forskare i nationalekonomi på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) sagt att sådana påståenden ger en onyanserad bild.
IFAU är en svensk myndighet vars forskningsresultat flitigt använts som argument i de senaste dagarnas diskussion om det fria skolvalet. Men deras rapporter visar att det är bostadssegregationen som är den i särklass största anledningen till att skolan blir allt mer uppdelad mellan olika socioekonomiska grupper.
Det fria skolvalet har förvisso haft påverkan på skolsegregationen, men främst i grundskolan. I gymnasiet har man inte kunnat visa på någon påverkan. Och detta gäller enbart när det kommer till friskolorna. När det gäller att välja en annan kommunal skola än den som ligger närmast finns nästan inga skillnader i vem som väljer.
Det är intellektuellt ohederligt att slänga sig med uttryck som all internationell forskning och få det att låta som att bilden är entydig. IFAU:s forskning är inte entydig och om något pekar den på att det är i bostadsmarknaden problemet ligger.
Därmed inte sagt att det fria skolvalet fungerar perfekt. Även om dess inverkan på segregationen är marginell är det problematiskt för de ungdomar som drabbas av föräldrars passivitet. Men det största problemet är ju passiviteten i sig. En mer relevant fråga för Vänsterpartiets valfrihetsmotståndare borde därför vara hur fler ska göra aktiva val.
Att avskaffa det fria skolvalet skulle ytterligare låsa in människor i sina bostadsområden. De föräldrar som bryr sig mest om kvaliteten på barnens skola skulle inte längre kunna flytta barnen till en som fungerar bättre. Det är då troligt att de i stället flyttar hela familjen till ett område med bättre förutsättningar. Vilken socioekonomisk grupp har råd med det? Risken är att resultatet inte blir mer skolintegration utan snarare mer bostadssegregation.
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström har lyft ett förslag att platserna till friskolor ska lottas ut. Därmed är det inte är den första som ställer sig i kö för en populär skola som avgör vem som får platsen. Alla som köar skulle i stället kunna tilldelas platsen efter lottning. Det skulle ge en chans för exempelvis nyanlända, nyinflyttade eller nyligen engagerade föräldrar som inte ställt barnen i kö redan vi födseln.
Förslaget är värt att diskutera. Samtidigt skapar det oro och lär ändå göra liten skillnad i det stora hela. Nyckeln är att få fler att utnyttja skolvalet, bryta bostadssegregationen och göra alla skolor bättre. Rätten att välja, ja den ska vara kvar.
Johanna Lundgren Gestlöf