Otydliga besked i regeringsfrågan har varit Alliansens främsta argument för att oppositionen inte förmår att bilda en handlingskraftig regering. Det lär fortsätta att vara så fram till valdagen den 14/9. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har tillsammans ett rejält försprång gentemot Alliansen i opinionen, även om det minskat något på sistone. Men för att reda ut argumentet om regeringsfrågan är det inte riktigt så enkelt som att bara titta på förhållandet mellan blocken.
Alliansen har varit tydlig med att de fyra partierna avgår från regeringsposten om de tre rödgröna partierna blir större än de själva blir. Men Allianspartierna är samtidigt tydliga med att de inte kommer att släppa fram en regering som inte visat att den har förutsättningar att få igenom sitt förslag till statsbudget.
I ett sådant läge kan S och MP:s relationer till vänster få en avgörande roll. Vänsterpartiet har tidigare varit väldigt tydligt med att det bara kommer att rösta ja till en regering där det egna partiet ingår. För att ingå i en regering med S och MP har kravet varit att ett förbud av vinster i välfärden ska införas.
Efter Alliansens utspel om att de inte släpper fram en regering som saknar en statsbudget med stöd, har Vänsterns krav luckrats upp. Partiledaren Jonas Sjöstedt säger nu att V kan tänka sig att stödja ett budgetförslag från S och MP som har förhandlats fram tillsammans med V. Detta även om man inte får vara en del av regeringen och att vinstförbudet i välfärden får naggas i kanterna genom förhandlingar.
Det kan låta komplicerat, men det lär förmodligen bli svårt för en S+MP-regering att få igenom sin statsbudget utan stöd från Vänsterpartiet. Det kommer att innebära kompromissande och det kommer betyda att Vänsterpartiet får ett inflytande i någon form. Detta är problematiskt för S liksom för V. Vänsterspöket börjar då få tydliga konturer och det brukar skrämma bort väljare från det rödgröna. Kompromissandet om vänsterns krav på vinstförbud kan samtidigt göra anhängare till V missnöjda.
Om Vänsterpartiet skulle stå kvar vid sitt krav på vinstförbud för att stödja en regering, då hamnar partiet i ett annat dilemma. Kan V verkligen fälla en Löfven-regering byggd på S och MP? Utan vänsterstödet finns en chans att Alliansens gemensamma budgetförslag kan gå segrande ur en budgetstrid även om de rödgröna har fler mandat tillsammans. Slutsatsen skulle då återigen bli att de rödgröna inte kan presentera att enat regeringsalternativ med ett gemensamt budgetförslag.
På Vänsterpartiets valaffischer kan man läsa "Inte till salu", med syfte på vinstintressen i välfärden. I en eventuell budgetförhandling går att konstatera att Vänsterpartiet trots allt är till salu – bara man får leka lite med de stora flickorna och pojkarna i S och MP.
Adam Arnesson