Arbetsförmedlingen rapporterade i förra veckan om arbetsmarknaden och vilka yrken som det väntas bli brist, respektive överskott på. Flera av jobben på bristlistan är praktiska yrkesutbildningar, som byggnadsplåtslagare, kockar, lastbilsmekaniker och undersköterskor. Ungdomars omedvetenhet kring efterfrågan och möjligheterna för praktiska yrken gör att bekymrande få väljer att gå utbildningarna.
Samma vecka släppte Socialdemokraterna sitt senaste utspel om en ny reform för gymnasieskolan. Den innefattade punkter som att göra gymnasieskolan obligatorisk, se till att alla program har högskolebehörighet samt att upprätta utbildningskontrakt där den som inte tar gymnasieexamen inte heller ska vara berättigad att söka försörjningsstöd.
Det finns mycket att säga om detta. För det första verkar Socialdemokraterna prova på en lite mer kravställande profil inför valet. Så till den milda grad att man som liberal reagerar. Många av eleverna i gymnasieskolan kommer vara över 18 år halva tiden av utbildningen. Kan myndiga människor verkligen tvingas till skolan för att få försörjningsstöd? Det avviker rejäl från linjen om att inte kräva motprestation för samhällshjälp från den som är i en utsatt situation.
Det andra är frågan om yrkes- eller akademisk kompetens. Vi verkar i en kunskapsintensiv ekonomi, men kunskap kan även vara praktisk och erfarenhetsbaserad. Socialdemokraterna har på sätt och vis rätt i att man nästan måste ha en gymnasieutbildning i Sverige i dag, men alla gymnasieutbildningar måste inte se likadana ut. Systemet som det är uppbyggt nu innebär rejäla problem för den som vill byta till en praktisk linje.
För den som har gått ut exempelvis natur med goda betyg, men efter det kommer fram till att man vill bli murare eller konditor, finns så gott som ingen möjlighet att ändra sig. Studenter som inte har godkända betyg kan gå yrkeskomvux, men de som har godkända betyg straffas genom att inte få plats. Grundläggande yrkesutbildning är i sin tur ett krav för att kunna gå vidare till yrkeshögskola och lärlingsplatser.
Arbetsmarknaden har utrymme för fler med praktiska yrken. Samtidigt befinner sig många utanför arbetsmarknaden och vill inget hellre än komma in. Vissa inser efter sin utbildning att de vill arbeta med händerna. Att samhället misslyckats så kapitalt med att bygga ett utbildningssystem som kan erbjuda en lösning på alla dessa problem är oerhört svagt. Det borde Socialdemokraterna ha tänkt och agerat på i sitt utspel hellre än att kommendera tvångsarbete.
Hanna Marie Björklund